Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Beckman, A. F. Om den allmänna Opinionens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
skilds som hela samfundets frid och saliga frihet förlorad? Ty
hvarhelst ofrid är, der är ock ofrihet, emedan under strid den
enas intresse nödvändigt, på ett yttre sält, tränger och be-
gränsar den andres — elt trångmål och beroende, från hvil-
"ket ej en gång den segrande parten är fri förr, än allt mot-
stånd är absolut besegradt, och således fullkomlig frid ånyo
inträdt.
I menniskans timliga förhållanden erhåller frihetens begrepp
nya bestämningar. Men om detta begrepp ej skall motsäga
och upphäfva sig sjelf, så kunna dess nya bestämningar aldrig
vara i strid med nyss beskrifna, i helga-manna-samfund för-
verkligade frihetens ideal. ”Tvertom måste det jordiskt bor-
gerliga samhället i ofvannämnde frihet erkänna en urbild, efter
hvilken detsamma söker med all id, att, så vidt möjligt är,
ombilda sina. egendomliga förhållanden. Äfven ur den timligt
borgerliga friheten uteslutes härigenom ovillkorligen all egoism,
allt sjelfsvåld. - Hvaremot der dessa förefinnas, frihetens verk-
lighet saknas, äfven om der skulle träffas frihetens falska sken.
När vi således yrka, alt samhällets frihet består deruti, .
att samhället, såsom ett helt betraktadt, ej bestämmes af nå- |
gon för detsamma rent yttre makt, utan att det tvärtom sjelf
bestämmer gången af sin utveckling; så är klart, att denna fri-
het i sin sanning ej kan stå tillsammans med, än mindre be-
stå uti samhällsviljans lösgörande från banden af det rätta och
sanna. Detta blifver än tydligare, om man besinnar, att sam-
hällsviljan ej har sin tillvaro och verksambet aunorlunda, än
i och medelst en samhällighet mellan de enskilda viljorna hos
samhällets medlemmar. Den lag. som gäller i afseende på den
menskliga fribeten i allmänhet, gäller således äfven för sam-
hällets; emedan äfven denna är mensklig. Samhällets verkliga
fribet vinnes således endast derigenom, att samhället frivilligt
omfattar rätt och sanning såsom en lag, hvilken samhället åter-
finner i sitt eget innersta väsende, som således aldrig kan af
detsamma öfverträdas, utan att dess rätta, verkliga frihet äf-
ventyras.
Uppenbart är, alt en sådan samhällets frivillighet ej är
tänkbar utan medvetande och vilja. Fullt medvetet och vil-
jande är samhället åter endast så vida det utbildat inom sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
