Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [40] Aminson, Kommentar öfver Virgilii Æneis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
[40] Kommentarier öfver Virgili ZEneis, för Ny-
rna bearbetade efter Åkerman m. fl. af Henrik
Aminson, Phil: Mag. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1844.
ut sidd.” ’8:0. (Priset: 1 R:dr 32 sk. B:ko.)
Ett äthelö; hvars titel är sådar, kan ej annat än väcka
mångas uppmärksamhet, isynnerhet skollärares. Virgilius är i
viss mening den svårfattligaste af alla Romerska skalder. Ju=
venalis och Persius, isynnerhet den sednare, må anses före-
trädesvis förtjena detta omdöme; men dessa äro dock sådana,
att man förstår dem antingen fullkomligt eller alldeles icke, eller
att man i sednäre fallet måste stödja öfversättningen på en nog
vansklig konjektur. Hos Virgilius åter är fallet i allmänhet
ett motsatt. På nästan inget ställe kommer man i förlägenhet
för meningen, den man lätteligen ertappar, men deremot är
det på ganska många ställen, ja! nästan öfverallt, svårt att
åstadkomma en ordagrann öfversättning, som återgifver det
latinska uttrycket begrepp för begrepp: Det är hos honom
det äkta Romerska lynnet, som. åstadkommer denna betydliga
skilnad mellan den klassiska skaldens för eställnings- och ut-
tryckssätt och den moderna öfversättarens: Vi skulle tillägga
att nämnda svårighet ökas af: många ställens rätt kinkiga Ra
matikaliska analys, om ej sådant vore fallet vid läsningen af
äfven andra klassiska författare.
Af kommentatorns företal erfar man, att ifrågavarande ar-
bete tillkommit genom en omarbetning af Åkermans anmärk-
ningar: att förklaringar blifvit borttagna, andra tillagda och
att han sökt tillegna sig den hörthob., bestämdhet ök tydlig-
het, som föregångaren icke iakttagit: att ej så mycket Aker-
man, som mera hans källor blifvit begagnade, isynnerhet Ser-
vius; dock äfven nya språkforskares arbeten: att kritiska an-
märkningar, såsom onyttiga för nybörjaren; blifvit uteslutna,
Hlbnsoni utförligare grammatikaliska och rhetoriska anmärk-
ningar, af frulstan att öka arbetets vidd och dyrhet. Hvad
vidare säges om arbetets ändamäl m. m., derom i slutomdömet
öfver dessa kommentarier.
Vid granskningen af ett sådant arbete, som detta, vore
väl ingen grad af utförlighet och noggrannhet öfverflödig; men
af brist på utrymme Sch att icke trötta läsaren, inskränka vi
oss till kommentarierna öfver första boken, vid hvars genom-
gående vi dock, för "korthetens skull, mera komma att fästa
oss vid det; som synes oss vara att ogilla, än det lyckade,
hvilket lättare faller i ögat; och skall granskningen af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
