Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [40] Aminson, Kommentar öfver Virgilii Æneis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
men kan betyda en enskild vilja eller plan och numen ledere
tillbopa detsamma som econsilium frustrari, hafva vi icke fun-
nit bevisadt af någon analogi. Till de många gissningar,
som blifvit gjorda till förklaring af detta svåra ställe, våga vi
lägga ännu en. Af flera ställen hos skalderna torde man få
sluta, alt numen sades i samma, ehuru. eminentare, mening om
en gud, som animus om menniskan. Om detta bekräftar sig,
betyder det dunkla uttrycket ingenting annat, än: quo animo
leso, d. ä. qua animi lesione: genom hvilken kränkning, till
följe af hvilket hjertesår. Dolens i det följande betecknar då
deremot hennes harm och vrede.
Vers. 25. Sed enim. En lärjunge har väl icke hjelpredor,
som kunna gifva honom förklaring öfver dessa båda samman-
ställda partiklars betydelse. Han bör få veta att i entum lig-
ger ett slags breviloquentia, en hel sats: men — ty sådant
var fallet — hon hade hört 0. s. v.
Vers. 28. ”Argi (pl. masc.) ell. Argos (neutr. sing.).” Att
utsätta huru nomina deklineras, hvilket synes af nu tillgäng-
liga handlexica, är att vänja lärjungen vid lättja, emedan så-
dant banar honom en genväg förbi läroböcker, med dem ban
bör göra förtrolig bekantskap.
Vers. 27—55. Visserligen säger komment. att vers. 29—52
bilda en mellanmening, men denna upplysning är ej tillräcklig.
Ty det, som följer på mellanmeningen, bör hänföras så väl till
det förut sagda, som till sjelfva denna mellanmening, hvilken
orden bis super accensa afse, man må anse super för prep.,
hvilket vi göra, eller för adverbium, såsom komment. vill.
Vers. 530. Incedo ”i; sum.” Det är ett bruk hos kommen-
tatorerna, att de förklara ett mera svårfattligt och ovanligt
ord genom ett annat. Delta är rigtigt, men bör ske på ett
sätt, att skiljaktigheterna, synonymerna emellan, åtminstone
antydas, så att lärjungen vänjer sig vid uppmärksambet äfven
i sådant afseende. Det ena ordet har alltid en skiljaktighet
från det andra, om denna ock understundom är svår att upp-
visa, och mera är till för känslan, än för begreppet. Divom
incedo regina betyder ungefär: jag framträder såsom gudarnas
drottning.
Vers. 54. I sammanhang med det närmast sagda, anmärke
vi, alt öfversättningen bör återge ej blott det nakna begrep-
pet, utan äfven tankens poetiska färg. Volutans öfversätter
komment. med: öfverläggande; men orden corde volutans böra
tillsammans och efter orden återgifvas med: hvälfvande i sitt
hjerta ell. i s. själ.
Vers. 62—63. Ni faciat ... ferant cet. Här har bort an-
märkas, att temp. presentia stå i st. f. imperfecta brukliga i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
