Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [40] Aminson, Kommentar öfver Virgilii Æneis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
sårängare prosan. — Profundus bör ske öfyersättas med ”hög”,
sj här som öfverallt, med djup. Vi måste ständigt tänka
Oss in i de gamlas förastalljängrsald. För, den sinnliga åskåd-
vingen förekommer himmelen SR ett hyalf; och ett stort
hbvalf kan kallas djupt, man må se det under eller öfver sig.
Vers. 67. Et premere et laxas seiret dare jussus habenas.
I öfversättningen förekommer: ”tygla vindarna”; ett uttryck,
som -missleder. Premere hör till hahenas på samma sätt som
laxas dare. Premere betyder trycka i bvad rigtning som helst 3
här trycka till sig, draga åt sig (tömmarna).
Vers. 70. Et Glen dedit cet, ”dupiter har tillåtit dig”
0. sv. Ieke noggrant. Infinitiverna stå nästan som objeet-aceu-
sativer: dedit potestatem IMPRUSTE mulcendi. :
Vers, 94. Micet. ”Lyser.” Origtligt. Bör heta; flammar ;
ljungar.
Vers. 1531. Placiduin eaput, Uttrycket bör förklaras. Det
faller: sig vid första påseendet besynnerligt, när det förut he-
ter om Neptunus, alt han var ira commotus. Rommentatorerna
sjelfva hafva råkat i bryderi; än svårare måste lärjungen hafva
att reda sig. Forbiger säger: Temere se torguent interpretes,
non intelligentes; quomodo graviter commoti caput (os) placi-
dum esse possit. Graviter commotus et iratus est Neptunus
in ventos et /Eolum, sed placidus Trojanis. Denna förklaring
synes emellertid nog hårdragen. Det tyckes förhålla sig med
placidus här på stället, som med Homeri stående epitheter,
hvilka bibehållas åt subjektet utan afseende på sinnesstämnin-
sälelets fömröminke att vara-placidum, det vanställdes icke af
vreden.
öfver de högsta vågorna.” Origtigt eller åtminstone tvetydigt.
Det låter, som om vagnen hoppar och icke följt vattnets våg-
gen eller handlingen för ögonblicket: det var det gudomliga:
E 2 o
Vers. 131. .. Rotis summas levibus perlabitur undas. ”Aker -
linia. Följaktligen Västar öfverst på vågorna. Lärjungen bör”
göras uppmärksam derpå» alt i latinet adjektivet ofta står i
adverbiets ställe.
Vers. 160. ...curvuque odng dat lora secundo. ”Flygande
fram i sin lätta vagn, gifver han hästarna lösa tyglar.” Öfver-
sättningen är här så fri, att den är lärjungen till ringa nytta.
Vers. 463—472. Dessa verser äro väl älatsdua på svenk :
ligen skulle dock någon tveka att med komment. sälnersatia i
sinus reductos med: ”i tillhakasvallande krumvågor.” Då skal-
den säger, att imnsula portum efficit objectu laterum, icke pen-
Freyr V, 48.
endast att tryekfelet tröga I st. f, trötta insmugit sig. Möj- AS
[yr
’&
Vi anse dessutom, med andra kommentatorer, curru vara MR
tivus. Secundus = sequens, som lätt följer med, lydig, snabb?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
