Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [40] Aminson, Kommentar öfver Virgilii Æneis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Vers. 584. Italiam quaero patriam et genus ab Joye sum-
mo. ”Jag söker Italien, mitt fädernesland, och jag leder min
härkomst "från den store Jupiter,” För att så öfversätta ver-
sens sednare hälft, bade varit nödigt att interpunktera med
Jahn och medtaga från föregående vers: fama super aethera
notus, till hvilka ord i logiskt afseende de följande omedel-
bart sluta sig: et genus ab Jove summo. Vi ansluta oss likväl
till Heyne’s mening och tro, att med genus ab dJove summo
förstås ett från Jupiter härstammande, med Aeneas befryndadt
folk.
Vers. 593. Aquilonibus versis. ”(se. in fugam a Neptuno)”
Enklare: ventis mutatis.
Vers. 425—24. Adscendebant collem, qui plurimus urbi
imminet. — ”De stego upp på en hög kulle, som höjde sig
öfver staden.” — — — ÅAtt här på stället föra plurimus till
hufvudsatsen, är fullkomligt epligt med kormmentatorernes va-
na, som gerna se omflyttningar öfverallt. Emedlertid står plu-
rimus utan tvifvel på sitt rätta ställe, emedan ordet med mera
eftertryck refereras till eftersatsen: de bestego en kulle, som
genom sin storlek höjde sig betydligt öfver staden. Vi nämna
detta, icke såsom synnerligt vigtigt på detta ställe, utan eme-
dan det rörer en allmän grundsats för öfversättning. :
Vers. 450. Jura magistratusque legunt, Kommentatorn
sammanfattar: legunt jura et magistralus, bvarigenom ett falskt
zeugma uppkommer. Magistratus är just det förmedlande be–
greppet mellan jura och lagont,
Vers. 454—057. Qualis apes aestale nova per florea rura
exereet sub sole labor. — ”Liksom arbetet sysselsätter bien”
0; 8. Vv. Att betrakta qualis såsom quemadmodum är fyndigt
och ger utväg till en lätt och kort öfversättning, men sättet
försvagar skaldens tanke och förvillar nybörjaren: poéten vill
ej blott säga, att folket och bien äro på hvar sitt håll sys-
selsatta, utan ock med samma slags arbete. — Heyne rigligare,
som supplerar: tali labore, qualis cet.
Vers. 442. Fastigia suspicit. ”Öfyerskådar.” Origtigt.
Vers. 451. Numine divae. ”Gudinnans beskydd.” På hvad
sätt rikt genom ”gudinnans beskydd”? derigenom att hon be-
varade skänkerna? må vara. Men tolkningen förekommer något
sökt. Efter vår tanka bör man här följa antingen YVVagners
förklaring, då han säger: per puminis summam potentiam et
auctorilatem fiebat, ut plurimi ejus opem invocarent donisque
templum ornarent; eller Servii, som lärer, alt numen diveae
betyder gudinnans bildstod, hvilken förklaring vinner sannolik-
het isynnerhet af Sönsidens 1V: 204; der numina förekommer
just i denna bemärkelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
