Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [42] Nielsen, Den propædeutiske Logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
N. En motsvarande kritik skulle denna tidskrift icke rymma,
då kritiker utaf philosophiska arbeten kuappast kunna utföras
annorlunda, än genom andra arbeten. I de delar Hr N. öf-
verensstämmer med Hegel, komma vi ofta att träffa honom,
och dessa tillfällen skola väl också gifva oss mera passande
rum alt ulförligen betrakta hans egendomliga åsigter. Här
må vi derföre inskesnla oss till några korta anmärkningar,
hvilka naturligtvis blott kunna vara ENE af utförligare
framställan san
4. En bland hufvudpunkterna i Hr N:s Philosopbie är
hans ofvan gifna svar på frågan: huruvida philosophien kan
läras? Han vill med sitt svar förlika Schelling och Hegel.
Deri innebäres nu, att han finner Hegels åsigt i dona punkten
otillräcklig och tillfredsställande. Hvilket nu visserligen är
follkomligen rätlvist; ty stenblind måste den vara, som ej mäk-
tar inse, att Hegel ej vet att förklara den philosophiens-lär-
barhet, som ban ouppbörligt yrkar och förutsätter. Kommer
man t. ex. fram till Hegel med påståendet, alt man omöjligen
kan finna huru Hemismen framkommer utur Mekanismen, Te-
leologien utur Femismen, Vetandet utur Teleologien, så blir
yttersta svaret alltid: ni har endast ett stelt, sterilt förstånd,
men icke förnuft, dialektisk blick, sannt och äkta sjelfmedve-
ande Hvem kan väl neka, att detta svar endast är en FÖRER
Sölle derföre en Hesclin na klondra "Hr N. derföre att
han helt naket och lat återställer svaret uti dess ursprung-
liga gestalt och till dess sanna ägare? Att det är otillfreds-
stillande. medgifve vi ej endast, sötad påstå det; ty det för-
vexlar den philosophiska produktiviteten med receptiviteten i
nämnda afseende; af hvilka den förra, såsom en talent öfver-
hufvud är en skänk af naturen, under det att den sednare
deremot måste kunna uppkallas eller väckas. Men om denna
Väckelsens Kategorie vet den ”moderna” philosophien, liksom
philosophien öfverhufvud, ännu föga; och så länge denna o-
kunnighet räcker, kommer frågan om philosophiens lärbarhet
och objektivitet i sjelfva verket att förblifva olöst.
2, Med den förra frågan sammanhänger äfven den: i
hvad grad personen bör imputeras för sin öfvertygelse. Denna
fråga är för den philosophiska polemikens hållning och noblesse
ätal den allrayttersta vigt. Då Hr N. t.ex. förlägger grunden
till salighets-idealets förbekande uti en äedåtsträfvande- vilja,
så är fara förhanden, att personen kommer att lida i och för
sin öfvertygelse. Afven i afseende på denna fråga lemnar oss
den närvarande philosophien uti den fullkomligaste osäkerhet;
ty då hon identifierar det obiectiva och substantiella med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
