Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [45] Bergstedt, Metriska Öfversättningar från Sanscrit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
censioner, som stodo honom till buds, välja Chezy’s, är en
annan fråga: : Ganges” nedergång, Gängåsamågama, "är måhända
nog vidåuderlig för att kunna fullt intressera en Europeisk lär
sare. Men Dradpadis bortröfvande eger dertill så många flere
egenskaper; också tyckes Förf. på denna och det ur Mabo
anförda hafva arbetat med mesta kärlek och följaktligen äfven
med mesta framgång. "Styckena ur Mano äro: visserligen e] de enda
sköna, men de synas vara valda med:afsigt Bil undvika det
minutiösa och derföre för oss ledsamma regleinenteramdet.; som.
öfverallt i denna lagcodex finnes irblbhdadt med de värdiga,
stundom sublima ävigter ock sedebud’, som deri” uttryckas. .
Vackra: äro isynnérhet: "fragmenterna- ”till vittnen” och ”dyg=
dens’ värde.” Ur Hitopadesa har Förf. valt de minst. anslötliga
och mest kärnrika fablerna. Kanske borde: han dock hafva
lagt mera vigt på den gnomiska delen deraf,” än han gjort;
och följaktligen efter: denna bhufvädsakligast lämpat sitt val, zdå
han sjelf i inledningen erkänt, att Sdåtenstrnk äro det ogenit-
liga, och fablerna det mera formella.
Öfversättningen ärva allmänbet trogen, stlädém nabtar
förmycket för att "öfverallt tillåta en fullt lycklig bebandling af
språket; ’dertill bidrager äfven svårigheten al metern; den Förf
sökt troget eftörbilllr. åtminstöne slokan. För att ej” ”alltför-
mycket stöta sig ordvänningar och uttryck, måste läsaren bes
tänka att detta versmått står helt nära en rythmisk prosa.” De
mera | "lyriska versmåtten bar Förf. gifvit en, med iakttagande
af rytbmens hufvudkarakter och stäfvälsökatsleti likväl friare
och med vårt språk nera öfverensstämmande behandling; och
derföre i allmänhet lyckats rätt val både med diktion och
vers. Vi nämna såsom "prog 2dra och Ste Sar ar 2
padipramåtha. cs : : E
Uti inledningen söker Fört. örgatiskt förena då i öfver:
sätlningen: gifna fragmenterna.: Det måste alltid: bli svårt, isyns
neve inom ett så litet ulryiime, men ändock synes Förf: af
lusten för litterärbistoriska undersökningar blifvit förd utöfver.
sitt egentliga syfte; hans diskussion om Purånas är väl ej så
alldeles nödvändig för att förstå det obetydliga ur dessa skiif-
ter; lemnade i pröfseyaken. I anmärkningarne förklaras utför-
ligt de flesta ord och" uttryck; som för den uti Indiska forne
vörldin obevandrade kunna vara obekanta.
Den Tndiska: litteraturen år numera ingen lärd öfverflöds
vara. Sanskritspråket här Hlifvit oundgängligt för "hvar och
en, som gör anspråk på namnet språkforskare; och då det
dertill: står uti en så påtaglig frändskap till vårt nordiska är-
sprungliga tungomål, "är: det af-stor vigt, alt” äfven hos” oss
denna litteratur blir känd och erkänd: glädjande förebud der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
