Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Thomée, Första Begreppen i Populär Naturkunnighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
neralier, hvaraf läroverket borde ega en samling, hunne den
väl alt der afslutas. Insamling deraf utom skolan kunde väl
vara frivillig, men likasom undervisningen, ehuru meddelad
efter en kort mineral-tabell, såsom lärobok, hufvudsakligen
(såsom all undervisning för den spädare åldern) vore muntlig;
så vore af mineralkunskapen autopsi det hufvudsakligaste, så-
som den i sjelfva verket också alltid är vid naturalsters igen-
kännande. Vi äro säkre, att gossens blick för naturens rike-
dom i detta hänseende skulle redan vara vidsträcktare, än nu
är mången äldre mans, som ej vet af mer än tvenne sorters
stenar, nemligen malm och gråsten. I följande klasser vidto-
ge botanik med insamlings- och examinerings-åliggande för lär-
jungen, hvilket mera fordrade och uppöfvade eftertankan, samt
vidare zoologi. Museer af de allmännaste djur med typiska
kännetecken för åskådlig undervisning kunde troligen lätt er-
hållas genom skänker från kringliggande trakter, bvarförutan
tecknade afbildningar vore nödvändiga. Uti läroverkets högre
klasser, sedan mathematiska bjelpvetenskaper till viss grad vore
inhämtade, kunde mekanik (och kanske astronomi), pbysik och
kemi läras, samt en kort framställning af geologien, hvartill
alla förut nämnda behöfvas som hjelpvetenskaper, afsluta kur-
sen till ett någorlunda fulländadt helt. Endast på detta sätt
och under mångåriga fortsatta studier tro vi kännedom om
naturen kunna på ett tillräckligt fruktbärande sätt inbämtlas.
Huru långt man bör kunra hinna i hvarje särskild vetenskap,
kunna vi icke afgöra. Dessa ämnen äro bittills så litet peda-
gogiskt behandlade, att man ännu ej vet, huru lång tid för
hvarje ämnes försvarliga inbämtande bör åtgå för den ålder,
hvarom här är fråga. Så lång lärotid bör åtminstone medde-
las hvarje ämne, att lärjungen hinner göra sig hemmastad in-
om dess område, ej heller förr lemnade detsamma, innan han
"känner de mest framstående hufvudpunkterna deri, och vet på
hvad ställe i systemet han skall återfinna eller placera de de-
taljer, hvarom vidare fråga kan uppstå. Skulle 4 å 6 timmar
i veckan under en lärotid af 8 å 10 år, d. v. s. från ynglin-
gens 8:de till 18:de år, härtill anslås, så förmodar ref., att
derefter beräknade kurser skulle motsvara här åsyftade ända-
mål. Man torde tycka att denna tidsuppoffring är för dryg;
vi tro att mindre tid ej förslår, så vida kunskapen skall bli
grundlig oeh bildande. Vi tro också, att då man lefver i en
tid, bvars rigtuing är hufvudsakligen bestämd af naturveten-
skapernas odling, man ej får anse hemmastaddheten i sin egen
samlid med denna uppoffring dyrköpt. Skulle också derige-
nom någon tid borttagas från de gamla språken, på hvilkas
studium vi frakta att natorkunnigheten kommer att göra in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
