Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [59] Onkel Adam, Ett Namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
och sanning. Om den idége, som föresväfvat konstnärens själ,
ännu ieke genomträngt verkligheten och gjort sig gällande i
lifvet, måste de karakterer, hvilka framställas såsom repre-
sentanter af denna idé, Ilifva mer eller mindre nebulösa och
snarare förefalla såsom machiner, än såsom fria, lefvande per-
sonligheter. |
Till dessa allmänna RS om tendens-romanens
väsende har ref. blifvit föranledd af ifrågavarande arbete. I
”ett Namn” har Onkel Adam framställt motsatsen af ett namn,
såsom fästadt vid bördens tillfälligbet och såsom frukten af
eget arbete. Man ser här tvenne olika intressen i konflikt
med hvarandra: å ena sidan allt hvad vi ännu ega qvar af börds-
adeln med dess af förfäder ärfda ära samt anspråk att fortfa-
rande få bibehålla denna såsom en vid namnet fästad egendom,
å den andra borgaren, som - vill sjelf” skapa sig ett namn och -
icke erkänner någon annan ära än arbetets. Det är den gamla
och den nya tiden i strid med hvarandra, och, för att denna
strid må blifva af så mycket större intresse, -— Förf. förlagt
densamma inom en och samma familj, och dertill en adelig fa-
milj. Förf. bar nemligen, om ref. ej misstager sig, utsett de
särskilda medlemmarne af familjen Lichton till bufvudpersoner
bland de många figurer, hvilka röra sig på hans tafla. Af
dessa är den äldre baron Lichton en adelsman i detta ords
strängaste bemärkelse; adelns idée är det mål, åt bvilket han
egnar hela sitt Hf, och denna pligt blir för honom så mycket
holigare. som han ej kan dölja för sig, att den nya tiden bar
helt andra begrepp än ban sjelf om adelns betydelse såsom
stånd. Han bar ju icke en gång förmått rädda sin egen son,
Ludvig Lichton undan denna de nya lärornas smita in-
flytelse. Denne sednare synes hafva af Förf. blifvit behandlad
med förkärlek 3 också är det egentligen han, som skall inför-
lifva adeln med folket, sedan den förra icke mer synes honom
behöfya sin hittills isolerade ställning såsom privilegieradt
stånd. Han söker derföre grundlägga en ny aristokrati, icke
namnets, utan snillets och bildningens. De åsigter, hvilka Lud-
vig Lichton hyser om massans lisa lan och förädling genom
arbetet, hade tidigare tillhört en annan medlem af familjen,
den äldre Gerbard Lichton. Men denne, som med ifver om-
fattade de frihetsidéer, hvilka i bans ungdom jäste i Europa,
hade af sin far blifvit förmådd att lemna fåderneslandet och
till och med gälla för död, på det ban icke, såsom en ”för-
skämd ympqvist”, måtte fläcka det Lichtonska namnet. Likväl
egde han en son, Gerhard, hvilken, uppfostrad. i ett handt-
verk och i fullkomlig ökäppistet om sin börd, en gång skulle
ETTER >
ega alt, öm han så Sö antaga Liehtonska namnet och der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
