Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [5] Fahlcrantz, C. J. L. Almqvist såsom författare i allmänhet och såsom Theolog isynnerhet skärskådad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Denna indifferentism, hvarifrån skall den väl härledas? Ifrån
tviflarne? Men att ingen menniska kan skapa receptiviteten
(öppenheten) för sig hos andra, är en allmänt medgifven san-
ning. Eller skulle man söka dess källa i det uti hvarje men-
niskobröst inneboende syndaförderfvet? Men äfven i de: tider;
då christendomens anseende var aldramest obestridt och dess
inflytande på hjerta och handling aldramäktigast, bodde synden
uti menniskohjertat. Skulle då syndens makt vara större i en
sednare tid, än i en föregående? Vi tro det icke> tvärtom
är det vår öfvertygelse, att menskligheten i moraliskt ej min-
dre än i intellektuelt bänseende oupphörligen går framåt, samt
att det sämre, som en sednare tids yta utan fråga kaw förete
vid jemförelsen med en föregående, endast härrör från det lä-
rornas och grundsatsernas: sjunkna anseende, hvilket åter har
sin grund i de genom odlingens tillväxt stegrade fordringarna
på lärornas innehåll eller åtminstone på bevisen för deras gil-
tighet; ty hvad bevisen särskildt beträffar, så kan en god sak
länge försvaras med klena skäl, och derföre vid tilltagande
odling förlora sin tidliga giltighet, ehuru han såsom sann na-
turligtvis bevarar den eviga. Men dessa starkare, mera evi-
denta grunder; hvilka skola bäfva den inträdda indifferensen, tro
då theologerne, att de från någon omedelbar ingifvelse skola
framqvälla?" Hafva de aldrig erfarit den positiva nyttan af en
kamp emot motsatta öfvertygelser, i hvilken man genom mot-
ståndarnes perfektion i bevisen af sin sak tvungits till fulländ-
ning af grunderna för den egna? I sådant fall måste de ja
medgifva, att det negativa trots sin negativitet innehåller nå-
gonting positivt, nemligen i anseende till sin effekt eller sina
följder. Nu kan väl invändas, att äfven osedliga handlingar
stundom medföra nylta, utan att de derigenom kunna försva-
ras; men deremot har man endast att erinra, att handlingens
sedlighet eller osedligbet beror af viljans frihet, då deremot
öfvertygelsen i de flesta fall allmänt -erkännes" vara utaf fribe-
ten oberoende. — Af-allt detta slute vi nu, att om också in-
nehållet i Hr A:s skrifter liksom i den moderna progressionen,
skulle afvika ifrån cehristendomens läror, det ieke derföre nöd-
vändigt är antichristligt, utan genom sjelfva sin (bypotbetiskt
medgifna) skiljaktighet från christendomen kan vara ett ound-
gängligt och mäktigt befordringsmedel för återvändandet af
dess allmängiltighet:.
| Efter sin skärskådning i allmänhet af Hr A:s theoretiska
rigtning kommer Hr D:r F. (p. 47) till en undersökning af ”de
opinioner, hvilka om A. existera:” Han indelar dessa uti tren-
ne klasser, af hvilka 2:ne äro för, en emot Hr A: Bland de
tvenne gynnsamma. opinionerna är den ena de blygsammes eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
