Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [5] Fahlcrantz, C. J. L. Almqvist såsom författare i allmänhet och såsom Theolog isynnerhet skärskådad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
de af skenet bedragnes, den andra de sluges eller deras, hvil-
ka begagna sig af Hr A:s på ett sken grundade anseende, hylla
honom för ans likartade tänkesätt och finna sin uträkning vid
att utropa honom såsom ett snille.” — Då det nu är på san-
ningen af den 3:dje, förkastande opinionen, som rättvisan i Hr
D:r F:s stataerande af de 2:ne förra opinionernas skenbarhet
beror, så hafva vi endast att pröfva. grunderna för denna &:dje;
ty skulle dennes förkastelsedom ej vara bygd på tillräckliga
skäl, så följer deraf; att den första opinionens hyllning icke
är så helt och hållet skenbar, liksom ock att den 2:dras ”ut-
ropande” af ÅA. såsom snille kan vara ärligt.
Den stränga (9:dje) opinionen fordrar såsom oundgängliga
egenskaper för snillet enligt p. 19: helhet, storhet i intressen
och originalitet, enligt p. 36: djup, sanning, inre samband,
originalitet. Öm nu dessa från olika pagina hämtade fordrin-
gar skulle synas olika, så anse vi oss dock kunna samman-
jemka dem på sådant sätt, att storhet och djup, belhet och
inre samband betyda detsamma, samt att det (p. 36) 4:de re-
quisitum - bortgår till följe af det medgifvandet (p. 57), ”att
det falska kan vara till en viss grad genialiskt och relativt
djupt.” Vi hafva således de ö:ne kriterierna: helhet eller inre
samband, storhet i intresse eller djup samt originalitet, och
det återstående af Hr D:r-F:s bok utgöres nu af en skärskåd-
ning af A. inför dessa kriterier.
Hvad nu först beträffar helheten eller det inre sambandet,
så medgifver Hr D:r F. (p. 58) detsamma åt Hr A. -”Hvem
är ej rättvis nog att hos A. medgifva icke blott denna tänke-
sättets allmänna (= omedvetna , afsigtslösa p. 57) enhet, utan
äfven ett sammanhang, ett slags system i de åsigter, dem han
vill synas hysa och sprida.” Men den fördel Hr A. af detta
medgifvande skulle draga, vill D:r F. betaga honom genom
det tillägget (p. 39): ”men behöfves väl den ringaste grad af
snille, ens för att ur sig sjelf utspinna nägonling systemlik-
nande i denna (negativa) väg? Ligga ej härtill grunddragen
af naturen i hvarje menniskas bjerta? Allt, som skulle do-
kumentera snille, beror således på de tvenne frågorna, huru
väl detta arbete är gjoördt? och hvad förr i den vägen kan
vara undangjordt? Hvad det förra angår, så finnes ingenstä-
des i Hr A:s skrifter någonting som liknar ett formelt system”
ete. Såsom en hvar finner har nu helhetens eller det inre
sambandets kriterium blifvit inskränkt till det formella, på den
grund nemligen, att ”den systemliknande (ES potentiella) hel-
heten skall ligsa af naturen i hvarje menniskohjerta”, och den
egendomliga Spilleförtjensten således endast kunna bestå i de
alla menniskor inneboende grunddragens explicering och syste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
