- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1846 /
81

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [5] Fahlcrantz, C. J. L. Almqvist såsom författare i allmänhet och såsom Theolog isynnerhet skärskådad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

matiska rangering. — Men vi hemställe till en hvar, huruvida
grunddragen af Det går an-ideen, sådana de ”ligga hos en hvar
af naturen” skulle, om de af ett vanligt hufvud blifvit fram-
ställda inför publiken, hafva gjort ett sådant uppseende, fram-
kallat motståndet af en så rik litteratur och af så frejdade
författare, som Hr A:s ”Det går an”? Ingen är villigare än
vi att medgifva det (utan medvetande, så vilja vi helst tro)
försåtligt grumliga, tanklösa, outvecklade i detta galna pro-
jekt; men ju förvridnare vi finna sjelfva grundtanken, ju vårds-
lösare vi dömma dess utförande, desto oförklarligare måste vi
anse den förfäran, den skräck, som denna skrift väckte hos
alla allvarligare sinnen i hela yårt fädernesland, — om vi ej
såsom orsak dertill få förutsätta ett i grunden liggande behof
af en djupare och klärare uppfattning utaf äktenskapets och
kyskhetens ideer än hittills, samt Hr A:s makt och bestäm-
melse att på ett negativt och indirekt sätt framkalla detta be-
hofs tillfredsställelse. Må man fritt kalla denna vår förklaring
en mystisk vantro; vi hysa den mystiska öfvertygelsen, att
stora ideer liksom gå i sömnen innan: de vakna, och tro med
Schubert, att drömmarnas språk ofta är raka motsatsen till
väkamlets. |

Hvad åter angår det 2:dra kriteriet: djupet eller intresse-
nas storhet, så måste denna i negativa läror — och man er-
inre sig, att vi en gång för alla hypothetiskt antagit Hr A:s
åsigter vara sådana — mätas efter storheten af de notstinds-
krafter de förmå att framkalla och "efter den intensiva och ex-
tensiva graden af det anseende de förmå att tillvälla sig. I
förra afseendet gjorde vi oss skyldige till en orättvisa äfven
mot Hr D:r F. om vi nekade att mätandet utfölle till Hr A:s
fördel; i sednare afseendet bevisar bäst Hr D:r F:s medgifvan-
de, att vederlägg ning af Hr A. bittills ingalunda uteblifvit,
huruvida opinionen om Hr A:s snille är så lättbräckt , som den
enligt hans antagande måste vara.

Ändtljoen vill He Dir FE. förneka Hr ÅA. originalitet, på
den grund, att Hr A:s åsigter redan finnas med en vida större
systematisk fulländning hos S:t Simon, Owen och Fourrier, af
hvilkas läror han till bevis för detta påstående lemnar (sidd.
40—061) en högst intressant framställning. Härvid torde dock
tillåtas oss den "anmärkningen, att Arr Theologer särdeles äl-
ska detta Hr D:r F:s sätt att argumentera. Vanligen förtrogne
med sin vetenskaps historia förmå de oftast att i förgångna
sekler eller på aflägsna orter uppvisa någon åsigt, som nära
eller till follo liknar ett. uppträdande 7 ”kätteri” och tro sig då
med försäkran, att det alldeles icke är nytt, utan tvärtom då.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 23:37:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1846/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free