Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Wistrand, A. T. Inledande betraktelser öfver de olikartade njutningar, som erbjudas oss af naturens betraktande och studium (Ur Kosmos af Alex von Humboldt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Naturen är för den tänkande betraktaren enhet i mång-
falden, det ’mångfaldigas förening i form och blandning, na-
turtingens och naturkrafternas sammanfattning såsom ct€ Ief-
vande helt. Den förnuftiga fysiska forskningens vigtigaste re-
sultat är derföre: att i mångfalden urskilja enheten: att af det
individuella omfatta allt. hvad den sednare tidens upptäckter
erbjuda oss: att pröfvande särskilja enskildheterna och ändock
icke duka under för deras massa: att, ihågkommande menni-
skans höga bestämmelse, uppfatta naturens anda, som ligger
förborgad under fenomenernas slöja. På denna väg hinna våra
sträfvanden öfver sinneverldens trånga gränsor, och det han
lyckas oss, alt, i det vi begripa naturen, genom idéer, lik-
som beherrska den empiriska åskådningens råämne. ;
Om vi först och främst begrunda de olika graderna af
njutning > som naturens anblick erbjuder, så finna vi, att den
förstnämnde är oberoende af kunskapen om krafternas verkan,
Ja nästan oberoende af den egendomliga karakteren, af nejden,
som omger oss. På slätten, der samma växtart i stora mas-
sor enformigt betäcker marken och ögat hvilar på ett gräns-
löst fjerran; der hafvets vågor ljufligt skölja stranden och de-
ras väg utmärkes af Ulver och grönskande sjötång; — öfver-
allt genomtränger oss den fria naturens känsla, och en dun-
kel aning af ”dess bestånd enligt inre, eviga lagar.” Uti så-
dana väckelser ligger en hemlig kraft; de äro muntrande och
mildrande, stärka och uppfriska det trötta sinnet, återställa
ofta det goda lynnet, då det är smärtsamt skakadt i sitt djup,
eller upprördt af lidelsernas vilda stormar. Det allvarliga och
högtidliga , som deruti finnes, härflyter ifrån den nästan med-
vetslösa känslan af naturens högre ordning och inre regelmäs-
« sighet — af intrycket från evigt återkommande bilder, då det
allmänliga afspeglar sig i organismens enskildheter; — af kon-
trasten emellan det sinnligt oändliga och den trånga inskränkt-
het, som vi bemöda oss att undfly. I hvarje region, öfverallt
der djur- och växtlifvets vexlande gestalter framställa sig;
på hvarje grad af intellektuel bildning, äro dessa välgerningar
menniskorna förunnade.
"En annan njutning” af naturen, som jemväl endast tälar
till känslan, är den, som vi erfare ieke allenast då vi träda ut i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
