Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [11] Hamilton, Afhandling om Svenska Krigsmagtens och Krigskonstens tillstånd under Kon. Gustaf II Adolfs regering. Kgl. Witterh.-, Hist.- och Antiqv. Akad. Handl. del. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
skickligheten endast böra gälla vid. antagandet af ”extraordi-
narie Betjenter.” Af en armé, hvars ofta ombytta högste Be-
fälhafvare måste, för sina operationer i Pommern, Sfvakta före-
’skrifter utaf Rikets Råd i Stockholm; — inom hvilken det
dem underordnade högre och lägre befälet var genom parti
splitet söndradt; — der hvarje subaltern-offieer, som vid nå-
gon befordran blifvit förbigången, kunde hos Ständerna vid
den nästföljande Riksdagen klaga öfver prejudive och väcka
förföljelse mot sin Öfverste, ÉVANg förord till befordringen
han ej erhållit"), — af en så desorganiserad. armé var ej hr
’än lamhet och oordning att vänta. Ur den, och med den >
kunde ingen Torstenson, ingen Banér, ingen Nils Brahe, in-
gen Gustaf Horn, ingen C. G. Wrangel m. fl. framgå till ära
och segrar. |
Före och under Gustaf Il Adolfs tid bestod den Svenska
krigshären dels af utskrifna, dels af värfvade knektar och ryttare.
Det hela antalet var ombytligt samt uppgifves olika för olika
tider. För Gustaf II Adolfs har Förf. lemnat åtskilliga beräk-
"ningar, af hvilka de, som grunda sig på Riks Räysleren Axel
Öxensljetnas flera för särskilda år SUpprattäde, af Förf. an-
förda, förslag, väl må anses vara de tillförlitligaste. Enligt
ett sådant, troligen för 1615, skulle styrkan ST fotfolk och
ryttare bafva uppgålt till 38,940 man. TI krigen, äfven det
Tyska, medförde dock Gustaf Adolf icke en så stor här, eme-
dan. mycket krigsfolk måste lemnas hemma i landet till dess
försvar i händelse af anfall från Danmark. Ständerna beslöto
416253 att en ”städsevarande krigsmakt” skulle upprättas, men
uppgifterna på dess styrka äro derefter, mera än förut, om-
bytliga. — Af ett förslag på alnar kläde, som erfordrades
för krigsfolket 1563 (hvilket förslag finnes i Riks-Arkivet i
en bundt af Hofordningar m. m.) halva vi sett, att beklädna-
den blifvit då beräknad för omkring 26.000 man, utom Slotts-
och Gårdsfolket, och deribland 2573 ryttare ""), men det öf-
riga antalet bestående dels af knektar, fördelade i 5 legioner
eller regementen, som Erik XIV inrättade Se dels af skepps-
knektar, skeppsfolk och bysseskyttar (Artillerister). Detta
+) "Så t. ex. blef: en Örfverste ställd under tilltal derföre, att han
till en Stabs-kaptens beställning föreslagit, framför en oduglig 60 år
gammal Löjtnant, en medelåldrig, hvilken äfven i utländsk krigstjenst
ådagalagt duglighet. i
+) Förmodligen utom adelns rusttjenst-ryttare.
ee) Hvartdera af dem skulle bestå af 6000 man, men i bekläd-
nads-förslaget upptagas de till något högre styrka. Peleus, en samtida
Fransysk författare, beräknar krigsmakten under Carl IX:s tid till en-
dast 20 a 22.000 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
