Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [11] Hamilton, Afhandling om Svenska Krigsmagtens och Krigskonstens tillstånd under Kon. Gustaf II Adolfs regering. Kgl. Witterh.-, Hist.- och Antiqv. Akad. Handl. del. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
dokument gifver anledning till tvifvel om Tigtligheten af Förf:s
uppgift, att ”vid början af Gustaf I Adolfs regering fanns
icke inom bvarje regemente, än mindre inom hela krigshären,
någon enhet i beklädnaden eler uniform, utan det Svenska
krigsfolket fortfor att under vapen begagna sina vanliga kläs
der.” Men möjligen hade förhållandet, sedan Erik XIV:s tid,
blifvit förändradt. : AR
Förf. omtalar vidare de flerahanda krigsgärder, som till
krigsmaktens underbåll -blefvo, i de flesta fall med Ständernas
beviljande, påbudna. Deribland var den utaf ett Ständernas
Utskott år 46253 beslutade qvarntullen, hvilken sedermera
förbyttes till mantalspenningar; — en skatt, som hade
till ändamål bildandet af en stående krigshär, och i följd
deraf framgent blifvit bibehållen. 3
I kapitlet om fotfolkets uppsättning uppgifver Förf.
de medel som dertill begagnades, genom 4:0 utskrifning,
2:o värfning af så väl infödde Svenskar som utländnin-
gar, samt 5:0o början till ständigt knekthåll eller ro-
tering. SS Fo
Utskrifningarna, som af ålder vanligast skedde efter man-
talet (personalen), men sedermera oftast efter gårdtalet
(hemmanstalet), beskrifver Förf. med synnerlig tydlighet, samt
framställer de för bvartdera sättet anförda skälen. ”De olika
utskrifningssätten”, säger han, ”efter hufvudtalet eller gård-
talet hvila, i sin enkelhet betraktade, på de olika begreppen
ar allmän personlig värnpligt, grunden för National-bevä-
ring, och värnpligtens fästande vid jorden, grunden för in-
delningsverket. Tvisten om det förras eller det sednares före-
träde gällde likväl då, såsom i sednare tider, mindre hvart-
deras rättsenlighet, än de olägenheter, man ville undvika, och
de fördelar, man trodde sig, så väl för Ironan som för. All-
mogen, af det ena eller andra kunna vinna.” Det blefve allt-
för vidlyftigt att här anföra dessa skäl, hufvudsakligen fram-
ställda i ett af Förf. åberopadt utlåtande af Axel Oxenstjerna.
Vi må endast nämna, att utskrifningen efler gårdtalet gaf, i
förening med förläningar eller eftergifter af hbemmäånsräntor. åt
krigsmän, anledning för Carl XT, kvars regering, sedan ban
sjelf tillträdt den, var i allmänhet mera ordnande och full-
bordande än skapande"), att fullständigt inrätta silt berömda
indelningsverk. Till detta har, i våra dagar, såsom supple-
ment kommit den, på de fordna utskrifningarna efter mantalet
grundade, personella bevärings-anstalten, så att begge princi-
perna nu äro förenade, dock med öfversigt af den reala. =
; +) Man har orätt tillerkänt honom förtjensten för åtskilliga Vig-
tiga lagar och författningar, hvilka utgåfvos af hans förmyndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
