Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [12] Rabe, Latinsk Grammatik för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
g varande. kalla det styrda ordet logiskt objekt, är förvil-
lande för nybörjaren.
Anm. 4. ”. . . Accusativus betecknar blott, att ett ord
icke är subjekt, utan att derom utsäga något särskildt för-.
hållande.” Detta alltför abstrakta och negativa uttryckssätt
gagnar ej lärjungen. Han måste tycka, att då accusativus är
objektets kasus, så uttryckes derigenom verkligen ett sär-
skildt förhållande.
429. Anm. 2. ”Stundom utsättes en praeposition (ad) för
att beteckna trakten omkring en stad, eller för mera efter-
tryck. Det är icke välbetänkt att släppa lärjungarna öfver
en sådan regel, hvilka nog ändå vid öfversättning från moders-
målet till latinet af egen drift söka prydliga och eftertryck-
liga talesätt. Dessutoni låter det svårligen bevisa sig, att
”ad” vid stadsnamn blifvit användt för mera eftertrycks skull.
455. ”Objektet sättes i genitivus på frågan: hvilkens?
hvars? Gloria imperatoris.” Här stöter åter termen objekt.
Det faller sig svårtänkt, att egaren blir föremål för det egda.
Anm. 5. Här talas om bruket af rektion i Latineti st. f.
apposilion i Svenskan, t. ex. urbs Elolmiae, staden Stockholm.
Bland exemplen har Förf., efter föregångares ledning, äfven
anfört strata viarum, opaca locorum. Mycken fråga är likväl,
om ej subj. strata och opaca, härstädes arikanda: såsom br
stanliva, brukas partitivt, så att dessa exempel rättare höra
till följande
$. 153. Här synas nog många särskilda fall blifvit sam-
manförda under en regel, eller, rättare sagdt, i samma följd
och stycke, visserligen på ett ganska naturligt och samman-
-hängande sätt, men i den mängd, att lärjungen svårligen med
fattning och minne tillbopahåller allt det speciella.
158. Anm. 4. ”Af pronomina neutrius generis brukas ac-
eusalivus i st. f. genitivus. Sapientis est proprium nihil, quod
poenitere possit, facere. Cice. Idne pudet te? Plaut.” Ar det
så säkert, att quod och id äro accusativer?
142. Här säges att militiae (gen.) i krig brukas, när det
står i förening med domi. Det kan äfven stå utan denna för-
" ening, såsom hos Sallustius, Jug. 84. 2. — -— : praeterea ex
Batio fortissimum quemque;, gr militiae, paucos fama
cognitos accire — —.
132. Regeln 1 denna 8. bör nogare bestämmas,
165-—473. Läran om tempora synes oss hafva fålt en än-
damålsenligare behandling hos Ellendt-Dahlström och Kähner.
167. Anm. 2. ”Stundom brukas perfectum i st. f. futurum
simplex. Brutus si eonservalus erit, vicimus. Cic.” Vi skulle
tro, alt detta perf. snarare står i st. £, futurum exaetum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
