Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
’och andra angrepo honom nu för det ban så ofta var från-
varande från öfverläggningarne, och dermed likasom prote-
sterade mot hvad i Rådet förehades. Fleming åberopade sin
sjuklighet och sina trägna göromål i kammarkollegiet ; men
det fick ej gälla. Ragg anmärkte uttryckligen, att han just
nu infunnit sig, då Drotzet var frånvarande. Till och med
Flemings egen slägtinge Erik Fleming gaf honom orätt, och
påstod, att det mera än en gång händt honom sjelf, såsom
medlem af Reduktionskollegiet, att han blifvit öfverröstad, och
måst underskrifva beslut, som han ej gillat; han hade då blott
reserverat sig till protokollet. G: Bonde förmenade, att dy-
likt varit förhållandet under den förra förmyndareregeringen,
att hvad som från regeringen utgått, varit underskrifvet af de
fem höga Riksembetsmännen, eller af dem som deras tjenster
förestått, ehuru de väl svårligen alltid varit om beslutet full-
komligt ense. : Som emellertid frågan vore af största vigt,
och det var angeläget att hafva den afgjord, borde derom
på stället voteras. ;
Det skedde. H. Fleming gaf på förhaud med sig så till
vida; att den; som vore närvarande, då ett beslut fattades;
skulle vara förbunden, åtminstone tills annorlunda blef stad-
gadt, att underskrifva äfven hvad han sjelf ej gillat, honom
dock förbehållet att reservera sig till protokollet; men den,
som med laga förfall var frånvarande, skulle vara från under-
skrift frikallad. Men äfven under denna form fick ban knappt
medhåll för sin mening af någon annan, än sin broder Jöran.
”Det skall vara ett Råd, och enigt”, hette det annars från
alla håll; och Kagg tillade, att saken aldrig förr varit dra-
gen i tvifvel; men ”af Herr Herman Fleming är detta ej det
första, utan alltid tillförne äro af honom inkastade slika diffi-
kulteter och disputer.” - ”Hvarpå”, tillägges det, ”ock några
ord föllo.” Fleming begärde förklaring på Raggs uttryck >
men fick den ej till sitt nöje. Afven J. Rosenhane nämner, i
sin dagbok, denna tvist såsom häftig, och att Ragg uttryck-
ligen angripit Fleming, såsom den der redan under Drottning
Christinas tid alltid satt sig emot det öfriga Rådet.
Vi bafva sett, att denna tvist utgick från frågan om dona-
"tioner och föryttringar af kronans egendom. Det var tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>