Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
men derom borde dock ej något insättas i pantebrefven, på
det man ej måtte afskräcka dem, som skulle vilja panta till
sig godsen.
Härmed komma vi tillbaka till frågan om donationer och
förpantningar af kronans gods och räntor. Då man i slutet
af Juni (den 28) började att tänka på tiden för den enligt
Göteborgs, Riksdagsbeslut instundande nya Riksdagens öpp-
nande, yttrade Drotzet, att vid detta ständernas möte skulle
hufvudämnena blifva styrelsens reglering, och Reduktionen. Bååt
och Bonde afrådde alldeles att röra vid reduktionen: ”största
delen af adeln, påstod den sednare, skulle ifrigt yrka på
"verkställighet af 4653 års stadga, de andra ständerna skulle
blåsa under, och följden blifva ännu värre vilkor, än förut;
kunde ock någon ändring vinnas under minderårigheten, skulle
den gå tillbaka, när Konungen blir myndig, och då skulle de
nu lefvandes arfvingar råka ut för större svårigheter, i det.
egendomarne under tiden kanske gått ur hand i band, och
ingen kunde veta, hvad han med full rätt besutte; arfvingarne
skulle i alla fall få betala lagliga procent af godsen, och der-
till kanske slutligen mista alltihop. Det vore således bättre,
att Reduktionskollegiet fullföljde sin verksamhet, hvar och en
förbehållet att hos Rådet söka ändring i dess utslag.”. Drotzet
svarade denna gång blott med en anmärkning om Reduktions-
kommissariernes försumlighet att utföra sitt uppdrag, i det
de långa tider igenom uteblefro från sessionerna. i
En. vecka sednare (den 3 Juli), då Bornholmska bytes-
brefvet var justeradt, uppkom, som nämndt är, fråga om de
dermed staten tillfallna Skånska godsens användning, buru-
vida de kunde och borde bortdoneras eller förpantas, efter-
som annars inga medel funnos att förnöja krigsbetjente och
andra sökande. Tott och Drotzet påstodo, att den aflidne
Konungen aldrig annat tänkt än att så disponera godsen i de
eröfrade provinserna, ehuruväl Rådsherrarne sjelfva, mente
Tott, ej borde skaffa sig förläningar: der, för att ej gifva
anledning till ondt tal. Drotzet anmärkte, att man så myc-
ket mindre hade något annat råd att taga, som man annars
måste tillgripa de genom reduktionen hemfallna gods, ”och
dem lär ingen vara rätt belåten med; de lära föga inbringa,
XX - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
