Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - — ed — Om den Akademiska Adjunkturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
998
NR SS RR
ver de söka £ jensler ännu mås
emellan stridande, då måhända vissa professorer af en vanlig
och naturlig förkärlek för sin vetenskap företrädesvis gynna
dem, som i samma vetenskap lofva sig utmärka, — det lig-
ger, drista vi påstå, i sakens natur, att det enskilda tycket ,
den enskilda välviljan, förordet, korteligen subjektiviteten kom-
mer att särdeles gälla, och detta ännu mer derigenom, att
mindre vigt ligger på bortgifvandet af ett stipendium i samma
mån, som den tid, Hvarander stipendiet åtnjutes, kan efter
godtfinnande och omständigheternas kraf förkortas eller förlängas.
Lönens nvatär är en annan. Den gifves ej till pr öfning
eller uppmuntran, utan för att fästa vid det allmännas in-
iresse en redan pröfvad och godkänd kraft. Stipendiatens
ställning är prekär, löntagarens bestämd och bestående. Sti-
pendiet (gratialet) äppläcker till lifliga försök, till särskilda
kraftansträngningar, men det skapar ej ihärdigheten och qvar-
håller den icke. Ser Docenten att Adjdoktön. efter flerårig
tjenstgöring, likväl vid ansökning till profession ej sällan blir
förbigången, hvad kan han med någorlunda visshet hoppas om
sig, en mera passager ansökande? Endast genom lön derföre
kan Akademien på längd qvarbålla en Akademisk lärare, den
hon de första åren med gratialer uppfostrat och derunder
pröfvat; och endast så kan hon, ständigt eller periodiskt, vid
påkommande behof med säkerhet påräkna hans tjenstgöring.
Med stipendier kan Akademien göra sig lysande eröfringar,
men den vinner ingen bestående plantskola. Det torde vara
den visaste beräkning att så inrätta, att man med säkerbet
alltid kan ega det bättre, 1 stället för, under ovissa och fluk-
tuerande förhållanden, någongång det bästa. hvilket dock må
hända, äfven det, under bestämda förhållanden säkrast vinnes.
Vi hafva sökt visa, att Akademiens och den enskilde lä-
raärens intresse i grunden icke äro olika, utan detsamma, utan
att reflektera derpå, att det från humanitetens ståndpunkt
vere elt hårdt och orimligt tal, att Akademien borde blott
och bart se på sitt eget bästa, utan afseende på den enskilda
lärarens: en idealismens egoism, som icke vore aktningsvär-
dare, än någon annan. Det måste gifvas ett innerligt sam-
band mellan det allmänna och enskilda; de bestå i och genom
ra osäkra och sins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
