- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1846 /
246

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åhända blott i Land
för pluraliteten
kasta. en blick,

F are, Glee. om de finge deri
ara tillslutna böcker.

3:o ”Er G. har sagt, att. vid samma tid (omkring år
1547): ha folkets strider flyttat sig ett steg högre upp och
föras mellan dessa lagstiftare sjelfva, hvilka, sedan de fört
Jauset i. höjden. > störta hvarandra utföre murarna. FF. har an-
märkt, att på minst 200 år från denna tid, föreföll mellan
adel och prester (dessa vero väl de så kallade lagstiftarne)
ingen så våldsam strid; intet störtande utför murarna.

Hr F. har här tillagt Hr G:s ord en mening, som deri
ej finnes. Hr G. har nemligen ej sagt, alt striden fördes
emellan :adeln, å ena sidan, ech presterna, å den andra. Hr
G:s mening är tydligen den, att striden, som förut varit förd
emellan de två hufvudstammarna,. Svear och Götar, flyttat
sig. upp inom aristokratien, och der fördes emellan de politi-
s partier, som. derigenom bildat sig; och af hvilka hvart
Sch. ett i sina leder kunde räkna bänte andliga och verldsliga
vapendragare.

+ 90 "Ar G. har sagt, att kriget blef efter freden en nöd-
vändighet. — FE. har anmärkt, att intet bevis finnes för denna
underliga sats; hvarefter E. sjelf anfört åtskilliga, som han
tror, rätt grundliga bevis derpå, ”att kriget icke var nödvändigt.”

Dessa bevis äro, att regeringen efter fredens afslutande
4648; hade för en. fredlig politik. kunnat finna stöd hos de
tre ofrälse stånden och hos en betydlig: del af adeln sjelf: att
aämnda samhällsklasser (?) ifrigt och ihärdigt talade för fre-
dens bibehållande, och att detsamma efter 4648 var fallet
också med då rådande aristokrater: att freden verkligen bibe-
hölls ifrån 2648 till 1634: att några krigs-, äfent rus. och
T oflystne berrars önskan efter krig lika litet, som: en dylik,
på bebofvet af redaktionsfrågans undanskjutande grundad ön-
skan hos några af den rikare adeln, innebar någon. nödvän-
dighet för en duglig regering.

Att Axel Örlönbjakag. iatresserad, som han var, för bi-
bebållande inom -adela af de en gång i dess händer komna
kronogods och skattehemmansräntor, trodde, hvad han ön-
skade, nemligen att staten skulle kunna bära sig både utan
en omfattande reduktion, och utan de tillgångar, som ett lyck-
Het krig. kande gifva, är naturligt. Vi vörde den stora mannen
älven i sina. misstag, och äro öfvertygade, att ban för att åt
sig. och. sitt sind. bevara så mycket, som möjligt, af redan
FUN fördelar, underkastat sig hvar möda och sjelf - varit

eredd: till de jemkningar. i det orättvisa beskattningssystemet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 23:37:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1846/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free