Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; : : r sagt: fir ör denna nödvändig-
het unde F. har mot denna lika underliga sats anfört
z ir ningar, t. ex. all kriget icke var nödvändigt; att
na flera gånger ieke undvek utan just sökte krig. — F.
tillägger nu, att i Hr G:s Svenska folkets historia” nämnes
ej ett enda ord om denna orsak till Hristinas tbronafsägelse.
Den mätte vara en sednare upptäckt, men hvarifrån?
Huru en ung, lidelsefull gviona kan i ögonblick af hän-
förelse önska G och likväl dessemellan, änder den allvar-
ligare besioningens stunder, söka undvika det, trodde rec. ej
för "Hr F. vara obegripligt.
3:o ”Hr G. har sagt, att fristina ryckte spiran ur hän-
derna på en aristokratisk faktion. — — F. bar ej velat med-
gifv a, all aristokraterna hade spiran i sin kand, och vet ej
på hvad sätt Kristina skulle hafva ryckt henne trutar.
I första häftet anmärker Hr F., bland annat, att upp-
trädet vid 1630 års riksdag icke kan kallas något sådant bort-
ryckande, då Droltningen synes blott velat med reduktions-
ropet skrämma aristokraterna till mera undergifvenbet för hen-
nes absoluta vilja. Men detta bevisar, cnlat Er F:s tanka,
hvarken att spiran , den lagliga svenska fana balen, förut
var i aristokraliens hand, ej heller att Rvistina ryckte henne
derifrån, ty aristokratiens, likasom kuvgligbetens lagliga makt
var efter detta uppträde alldeles dens rna som förut. Med
mera skäl, anmärker Hr F. slotligen, kunde man säga, att
Kristina genom sitt obegränsade ST och genom sina grefve-
3
privilegier för svagade ibronens och ökade aristokratiens makt.
> Vi hafva i dn punkt lemnat Hr F. ordet så länge, att
fått smak för metboden. Vi vilja således låta hodom
NS och försöka att låta honom i bufvudsaken besvara
sig sjelf.
I Hr F:s berättelser ur Svenska historien läsa vi:
”Under den långa förmyndaretiden” (1652—164S) ”hade
adeln, utan tygel st en regerande konungs personlighet, till-
vällat. sig. åtskilliga fileler i ulöfning, Sseluna ej i bokstaf:
Äran och bytet af de många och lycklig ga krigen föll = det
mesta på adelns lott och ingaf än mera ömse ÖS
”Detta allt, jemte vanlig regeringslystnad, var kt som
åter väckte högadelns republikanska planer. - Den kände lust
att fatta regeringstömmarna, dels af stolthet för att sjelf få
styra, dels emedan den trodde sig kunna göra det bättre än
ningen. Troligen var partiets mer Slfar mindre medvetna
den, alt betydligen inskränka konungamakten, kanske
alt med tiden införa ett slagg republik.” 9:-s. 75.
CR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
