Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
”Riksdagen 1647 inföll — — Det berättas, att några bland
de förnämsta Herrarna redan nu haft för afsigt att inskränka
drottningens makt. Sådant berodde hikväl på ofrälseståndens
bifall. Möjligtvis var det för att vinna dessa sistnämnde, som
Axel Oxenstjerna föreslog upphörandet af de skatter, folket
för sista danska krigets Skall sig jåtagikö so
— s— akan — mn -—— VINES SS SN
RR dagen 1649 inföll. Landet led af en förfärlig miss-
växt; men fortfarande slöserier hade än mera tömt skattkam-
maren, hvarföre Kristina — — — begärde fortfarandet af alla
de förra skatterna. ÅA andra sidan hade hos bögadeln oviljan
öfver drottningens sjelfrådighet och "misshushåällning stigit hö-
gre, och man talade mera öppet om förslaget att jnskrädhd
hennes makt. — — Men om någon plan förevarit att till ”ko-
nungamaktens: inskränkning” vinna de andra ståndens biträde,
så förderfvades den belt och hållet af adeln sjelf.” 9: s.75—7Z76.
”Det tyckes, som rådet ämnat före kröningen aftvinga
Kristina en slags konungaförsäkran. till inskränkning af hennes
makt, och att fråga. delon verkligen blifvit väckt. Flere och
trovärdiga samtida berätta , att. i början af 1650 yppades emel-
lan rådet och drottningen häftiga tvister — att rådet vid denna
tid icke förteg sitt missnöje med Rristina och i synnerbet med
det eländiga sätt, hvarpå hon ville styra dandet; — att rådet
och särskildt Axel Oxenstierna sökte vid samma tid förmå
drottningen till en apnan styrelseform; — att han angående
krönrägen gjort ett förslag, hvaröfver Kristina blifvit ganska
häpen och försagd.” 9: s. 77—78.
I berättelsen om 1630 års riksdag förmäler Hr F. huru
ledes missnöjet bland ofrälsestånden Stbröt öfver missbushåll-
ningen , och huru det tog sin riktning emot adeln; buru ”detta
tänkesätt bearbetades och begagnades af dröttningen” och huru
det lyckades henne om iger att vända alla klagomålen ute-
slutande mot nämnda samhällsklass. ”Det var” heter det vi-
dare ”emellan henne och ofrälsestånden liksom en tyst öfver-
enskommelse, att dessa sednare skulle lemna hennes egen för-
valtning och "makt oantastade; hon deremot hjelpa dem att
tillintetgöra adelns växande öfvervälde.” 9: s. 79—980.
SS. 81 och 82 i samma del berättar Hr F. vidare, att rid-
derskapet hade vid 1650 års riksdag infunnit sig ganska tal-
rikt och lysande. ”Det såg nästan at som ville man genom
myckenket ’och pragt skröna de andra stånden till tystnad”
oo — Han uppgifver derefter, såsom orsaker, hvarföre pla-
nerna till konungamaktens inskränkning ej vid den riksdag
kommo i ljuset, bristen på sammanhållning och egentlig
vudman, den: omständigheten, att Axel Oxenstjerna - saknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
