Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
ekke och SR Jar ett riksda sparti, att hans kär-
ustaf SAGE och till Sverige äfven var bönem till
no inom sig ER Sik än dunkelt, kände den myckna bil-
lighet, som La i ofrälseståndens förding a. :
- I tionde delen af Hr F:s berättelser sår man s. 171-179:
”Före 1631 sökte de högre samhällsklasserna att inskränka
konungamakten, så väl för närvarande hos Hristina sjelf, som
för framtiden genom att motstå Harl Gustafs utnämnande till
thronföljare. Genom att hindra detta utnämnande ville man
troligen bereda sig tillfälle att vid Kristinas afgång och ett
alldeles obundet val än ytterligare binda regentens händer.
Planen hade två sidor: den fosterländska, att förekomma ri-
kets förstörande af en oduglig, men allena styrande konung,
den ståndsegennyttiga;, att öfverflytta hela regeringsmakten till
ridderskapet och häldst till rådet. Förslaget misslyckades — —
Hristina begagnade ställningen, och visste att vid riksdagarna
1647, 1649 och 1630 bringa ofrälsestånden ”på sin sida el-
ler, rättare sagdt, ytterligare i harnesk mot adeln. Detta
sistnämnda stånd — — måste derföre låta sina planer till ko-
nungamaktens inskränkning fara.”
Efter dessa citater torde allt; som behöfver sägas, in-
skränka sig till följande: 2
Hr G. säger, att Christina ryckte spiran ur händerna på
en aristokratisk faktion. Hr FE. svarar Nej! Christina hade
aldrig förlorat sin spira. Den upptäckten är hvarken för
fr G. eller någon af Ar F:s läsare någon nyhet. Men Hr G.
trodde sig förmodligen om den, som ädddade sin spira undan
en faktion, hvilken Hera gånger var nära att fatta den, kunna
säga, att hon ryckt spiran ur denna faktions händer. Och
hans läsare torde tro så med. Att Christinas spira var nära
att falla i händerna på en aristokratisk faktion, detta åter har
Hr F. i de här ofvan anförda utdragen, framför allt i det ur
10:e delen af hans berättelser hemtade, så uppenbart med-
gifvit, att hans nu gjorda försök att komma ifrån den saken
kan lemnas utan allt afseende.
6:o ”Hr G. har sagt, att Kristinas förmyndare gjorde ri-
kets stadgar helt och hållet i aristokratiens intresse. — FE. har
med angifna skäl förklarat denna svåra beskyllning vara orätt-
Vis.” Skälen äro: ”Den, som närmare ville se den herrliga
andan af Axel Öxenstjernas styrelse, och huru litet den för-
ftjenar en sådan förebräclse, honom hänvisa till Berättelser ur
Sv. hist. VIII: p. 99—112, der vi ur sjelfva rådsprotokollerna
framdragit talande intyg mot dylika beskyllningar” (2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
