Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Sträfriokel
kunde fr stödet al en beslutsam Konungs hela
makt.
in: ber red villighet bevisar följaktligen föga för Hr F.
3 Rd Hr G. talar om den aristokrati, Christina hade emot
sig, ej om den, med hvilken Carl Gustaf bade hade att göra.
Det motstånd, Hr G. omtalar, finnes i svaret på böndernas
begäran, 1645, om befrielse från dagsverken och den öfriga
AA hvarmed man ville tvinga de under adeln komna bön.
derna till skattemannarättens upplåtande åt frälsemännen; i
det sätt hvarpå man åren 1651 och 4652 lät Christina på-
lägga de under frälset komna bönderna mantalsdagsverken, i
de år 1650 föreslagna så kallade bondprivilegier, dem bön-
derne på goda skäl sig undanbådo m. m. d.
10:o ”Hr G. har sagt, att Karl Gustaf utbytte Gustaf
Adolfs "europeiska politik för en skandinavisk. — F. bar visat
den fullkomliga origtigheten af detta yttrande. Man lase yt-
terligare i F:s borätter. kapitlet om Karl Gustafs d elnings-
fö Re och man skall finna, alt Hr G:s uppgift äl är i hög grad
ogrundad.”
Hr F. har i första häftet sagt, att Carl Gustafs Line på
Preussen, Hurland, Polen och hans äfventyrliga delningsför-
slag fortsattes oda till slutet af 1658; att sådana förslag
ingalunda låta förena sig med en skandinavisk politik, att tec-
ken till en riktning, som, utan europeisk tillsats, förtjenar
namn af skandinavisk, visar sig blott på sista året af Carl
Gustafs lefnad, men endast såsom en skymt och såsom en
följd af omständigheternas tvång.
Efter inhemtande af dessa Ur F:s meningar har rec. ock-
så, efter gifven anvisning, å nyo genomläst Hr F:s kapitel om
Carl Gustafs delningsförslag. Efter jemförelse af hvad sålun-
da af Hr F. är i frågan anfördt och åberopadt kan rec. ej
komma till annat resultat, än följande:
Så länge Finland, Ingermanland; Estland och Lifland hör-
de till Sverige; kunde planer på Murland samt Ost- och-Vest-
preussen svårligen anses så främmande för skandinavisk politik
som nu, och som Hr F: vill låta påskina, att de då voro. —
Men nu hvälfde sig i allmänhet, enligt Hr FE:s egna berättel-
ser, Carl Gustafs delningsförslag, så vidt deri ingingo planer
på besittningar söder om Östersjön, under år 1658 omkring
sistnämnda provinsers förvärfvande. Blott en gång nämnes,
alternatift, fEinter-Pommern, och en annan gång, såsom til-
lägg, Samogitien jemte en del af Cujavien och af Pomerellen,
utan att bvarken Hr F. eller någon annan lärer så noga veta,
huru mycket allvar fanns i dessa utkastade anspråk. Deremot
erböd Carl Gustaf nämnde år två gånger Bremen, och ena
: 3 ;
gången dessutom Verden, åt England emot dess biträde till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
