Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
hans eröfringsplaner emot Danmark. Oss synes denna Carl
Gustafs politik väl kunna kallas skandinavisk, helst om man
dermed jemför freden i Roeskilde och hans nya anfall mot
Danmark. — År 1659 kämpade haa ända igenom för sina pla-
ner på Danmark, och år 1660 sade han OMfenthocn till stän-
derna: ”att för Sveriges krig och eröfringar i Tyskland aldrig
något mål eller naturlig gräns kunde sättas. TI stället för ett
gädant obegränsadt företag vore det derföre bättre och ända-
målsenligare alt vända sina vapen och eröfringar mot Dan-
mark.” Sistnämnda yttrande lär det vara, som för Hr F. får
gälla som en skymt af skandinavisk politik. Andre torde deri
råna mera, och torde äfven finna Carl Gustafs politik 4658
— 1659 skäligen skandinavisk. — För öfrigt beror här föga
på, när Carl Gustar politik blef Slamlnat ks och af Bola
anledningar den blef det. Med sådana spekulationer kan man
gerna låda Hr F. sysselsätta sig på lediga stunder.
11:o ”Hr G. har sagt, att Karl den nionde kade kommit
upp dermed, att det allmännas tjenst var ett favor db rond
af adel. — F. har visat detta bufvudbegrepp vara vida äldre.”
Hr G. omtalar först, huru adelshären förlorade sim bety-
delse med detsamma, som infanteriet, skjutgevären, befäst-
ningskonsten, värfvade soldater gåfvo krigen ett nytt skick;
att efter reformationen äfven lärdom begyute anses för adlig
öfning, och att Carl den nionde ville i Sveriges lag stadga
förlust af adelskap för den adelsman, som ej genom kriga-
öfning eller bokliga konster gjorde sin son skicklig till ri-
kets tjenst.
Derefter tillägges: ”Det allmännas tjenst hade således
blifvit ett hufvudbegrepp af adel. Det var det begrepp, un-
der hvilket den store Gustaf Adolf emottog den Svenska adeln.
I detta begrepp har han varit en Adelskonung: men hans
fader, hvilken kallades en Bondekonuvag, bade kommit upp
dermed.” ;
Häremot erinrar Hr F., att adeln, såsom i äldre tider
förnämsta och ofta ende representanten af det allmänna, tillika
från samma tider hade åliggatdet att förnämligast vårda och
tjena detta allmänna, samt att Prof. Geijer sagt, det adeln
redan under folkungaätten förvandlades till ”ett slags tjenst-
adel”, och kallat den en krigisk ”hof- och tjenstadel.”
fr F. slutar af allt detta. att det är en motsägelse, en
oriktighet, ja till och med en orimlighet att påstå, det Carl.
den hjönde kommit upp med en åslst, ett begrepp, som Y
så gammalt, så i sjelfva saken liggande.
F rex. IL ; SE k$)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
