Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 ; -
ett ordentlig stadgande" gjort regeln till lag. He Fi har just
i Hr G:s Svenska Folkets: historia 3: 6 GL stött på en orik-
lighet, naturligtvis gjort det oriktiga ännu oriktigare och sSe-
dan dermed vande sig emot Hr G:s riktiga yttrande. Amningen
var olycklig! |
Förhållandet är, att ehuru de aldraflesta försäljnitgk un-
— der frälsefrihet i Gustaf Adolfs tid skedde till adeln, skedde
dock äfven sådana till ofrälse. Vid ett flygtigt ögnande i
RKammarkollegii kopieböcker för några år, bar rec. fonnit föl-
jande exempel. D. 435 April 1624, 48 Juni 16253 och 45
Juni 1626 till Hofrättssekreteraren Er ik Tranevardus; d. 24
April 4627 för Anders Pehrsson till Kålsta, och Borgmästaren
Hans Nilsson; d. 2 Jan. 1628 till Faktoren Erik Larsson , d.
49! April s. å. till Ståthållaren Peder Nilsson ; d. 29 April 4629
till Biskopen dJehan Rudbeck; d. 3 Mars 4650 till Professor
Lars IVallius; d. 10 April s.å. till Faktoren Mårten Wevitzer.
>= 14:o ”EHr G. har sagt, att 1634 års regeringsform för
första gången antog rådet som medelpunkt för förvaltningen,
— F, bar visat osammanhanget emellan denna uppgift och
verkligheten, och tillägg er, att många nya bevis derom kunna
Sledipae fos: om så behöflves.” Hr F. har i denna punkt
råkat så illa uttrycka sig, att beskyllningen i första ögon-
blicket förefaller som en uppsåtlig dikt.
Hr G. säger nemligen, att i 16354 års regeringsform man
första gången i Sverige ser en organiserad förvaltning, med
rådet som medelpunkt och riksembetena i spetsen för styrel-
sens olika grenar. Det är alltså icke den omständighet, att
rådet utgjorde förvaltningens medelpunkt, som Hr G. uppgif-
ver såsom en nyhet. Det han i nämnda regeringsform finner
nytt, är tafian af en fullständigt organiserad Svensk förvalt-
ning, hvarom ytterligare anmärkes, att dess medelpunkt var
rådet. Men, då man läser Hr F:s anmärkningar emot de tad-
lade GILA ken. finner man, att han menat något helt annat,
än det man af sjelfva beskyllningens ordalag Skölle tå -Hön
bar nemligen vädrat aristokratfördömande i yttrandet, att rå-
det var förvaltningens medelpunkt; och han skyndar
att, med åberopande af i fråga varande regeringsforms $8. 3
och 37—065, bedyra, att derna fegening fora antager HRonun-
gen som regeringens medelpunkt. Oron var öfverflödig.
Hr G. har ej sagt, och säkerligen ej heller tänkt, att rådet
var regeringens medelpunkt. Hr G. känner skillnaden
emellan fégering och förvaltning. |
43:o ”Hr G. har sagt, att ofrälsestånden oupphörligt prote-
sterat emot 1634 års Feer gsförnia yrkade giltighet utöfver
minderårigheten. «> F. har visat exempel på motsatsen.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
