Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXXII) - Wistrand, A. T. Några ord om den så kallade afsigtsromanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST
Oaktadt detta omdöme svårligen kan jäfvas, innehåller.
dei likväl icke: egentligen något nekande svar å den fråga, vi.
här velat hafva framställd. Ty i omdömet är endast i all–
mänhet: taladt om de svårigheter; i hvilka tidsförhållandena
inveckla konstnären. Huruvida åter en biafsigt vid produk-
tionen må kunna förenas med den ästhetiska, synes ytterst
bero deraf, hvad det är, som utgör konstproduktens innehåll,
samt sedermera, hvilken den s. k. biafsigten befinnes vara,
Hvad innehållet angår, är förut nämdt, hvilket detta
kan och bör vara. De finnas väl, som anse konstens fält o-
begränsadt, men sådant förnekas på goda grunder af andra.
Man kan visserligen” dikta, sjunga och måla allt ting, och
det till och med på ett mer eller mindre konstrikt sätt,
men produkten blifver ej derföre ett konststycke. Formen,
som. utgör det skönas: skönhet, beror också på innehållet, så-
som "det beror på trädets art, huru det bildar stam, grenar
och frukt, eller på blommans art, huru hon danar och färg-
lägger bladen: Sannt är, att innehållet i allmänhet kan vara.
hvilket som helst, så till vida, som ej vissa klasser af före-
mål kunna på förland med regel bestämmas ; men saunt är
detta endast med det förbehåll, att i innehållet idéens up-
penbarelse kan ega rum, det är, att de stora, eviga sannin-
garne deri kunna komma till åskådning och bekräftelse. Men
med detta förbehåll har också innehållet sin begränsning. >-
Hvad nu angår -produktionens motif, får konstnären så-
som konstnär cndact ledas af en ästhetisk afsigt. Detta eger
rum, om för hans penna eller pensel ingenting annat kommer
till uttryck, än idéen sjelf. Med rätta lärer Hegel, alt under-
visning, bjertats rening ; förbättring, sträfvande efter rykte och
rol, den spelat, nu mera är mindre nödvändig; men den är ej der-
före mindre hög. " Slutligen må vetenskapen skenbart göra sina in-
kräktningar på konstens område; den kan dock ej inkräkta annat, än
hvad konsten, till sin egen skada, usurperat, t. ex. i lärodikten funk-
tionen af undervisning 1 egentlig mening. Oss synes konsten aldrig
kunna mista sin sfer, så länge den till produktionssättet och alstrens
beskaffenhet är olik de andra arlerna af menskliga andens verksamhet.
Huru skulle t. ex. vetenskapen eller lifvet kunna göra intrång inom
musikens sfer, om det sednare ock partielt och öfvergående förmår
uppgrumla dess källa ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
