Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXXIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [31] Förslag till Straffbalk. Stockh. 1844, — om verkställighet af fängelsestraff Ib. s. å. — Förslag till författning om nya Strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, jemte Underdånig Anmälan om Grundlagsförändringar och förslag dertill, ib. 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
man annan. tjuf, horuson eller. annat -.oqvädinsord,: ähr han
Knap eller Skytte ligger i tornino een Månad och ätte vatn
och brödh, äbr ban byrdränger eller annan mindre man, ligger
i Ståkenom eller Kistomen , sammaledes är han småsvän vardbe
hudstruuken. &Z Eriks af Pommern Gårdsrätt föreskrifver: ”Hug- =
ger man annan sår, slår eller stinger så att blod uthgår, miste
band sina” — ”slår man annan pust eller käphugg och går e
blod ut efter, då skall knifvar stingjas. genom band hans od
rysta så fram till hans fioger.” Dessa blifva sedan stående
straff i alla följande Gårdsrätter.
Men Gårdsrätterne motsvarade ej allenast våra nuvarande
Hofartiklar; de egde en mycket vidsträcktare tillämpning. Gårds-
rätten -var Avén ”skipad” för allt ”Riksens Rådbhe såsom är
Biskopom, Riddarom och Svennom, som i hans rådhe ähro,
och serdelles allom höfvidsmannom och Embetsmannom, hvilke
samma. rätt hafva ägga, hvar the -hälst stadde ähre”.”).
Hvar och en Widdare på sin borg. och Mjfvig smap 1 sitt
Län tillämpade den godtyckligt och dömde derefter 8 jelf ej
allenast sin betjening utan. äfven sina underbafvande , Mälka
ofta nog försmäktade i hans slottshvalf och källare, stundom
utan att ens erbålla erforderligt vatten och bröd. Besinnar
man då, att Kela Sverige under denna tid var öfverdraget med
ett. nät af borgar och slott, der de store sjelfrådigt berrskade,
att kyrkan och adeln slagit under sig största delen: af jorden,
så alt knappast någon tvist ibland folket derom kunde uppstå,
och. slutligen att presterne dömde i alla äktenskapstvister m.
m., så är det ej underligt, att landslagen alldeles föll ur bruk
och bort lömdes, så att till och med Johan II ej visste, om
Christoffers’ Landslag. var antagen och gällande i i Sverige eller ej.
Detta "straffsystem infördes derefter småningom i allmänna
lagen, genom en mängd särskilda stadganden, och "hade just
nått sin kulminationspunkt i slutet af 17:de seklet, då vår nu
gällande Jag började bearbetas. Om än en riddare anda råder
1 1754 års Lag i jemförelse med 16:de och 4147:de seklernas
brottmålslagstiftning, så bär den dock prägel af systemet. Ut-
om dödsstraff genom balshuggning och hängning, med alla dess
qvalifikationer , såsom rådbråkning, stegling, bränning , ban-
dens afhuggande, är den frikostig på spö- och risstraff samt
fängelse vid vatten och bröd. Vidare hotar den med Jands-
flygt. förlust af all egendom, förlust af lös egendom, förlust
af ära, arbete å fästning, fängelse, kyrkoplikt och böter.
Svårligen torde ad i alla dessa straff kunna upptäcka
annat idamål än att afskräcka; denna föreställning har också
2) Eriks af Pommern Gårdsrätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
