Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXXIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [31] Förslag till Straffbalk. Stockh. 1844, — om verkställighet af fängelsestraff Ib. s. å. — Förslag till författning om nya Strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, jemte Underdånig Anmälan om Grundlagsförändringar och förslag dertill, ib. 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AA7
derigenom blifvit djupt rotad i nationens tänkesätt; så djupt
att det fordras. lång tid. för att bryta denna fördom. Då t.
ex. fråga uppstår att mildra straffbot, . mötes man alltid med
den invändning, att. brotten de ckaa skola faga öfverbhanden.
— Fåfängt må man åberopa historiens Villnésbörd: att straffla-
garne. under en lång följd af år blifvit ölldrade. under det
de grofva brotten Tikväl aftagit, att de flesta öfriga länder
under de sista 30 åren alldeles frånträdt denna föreställning
om straffets ändamål att uteslutande afskräcka, men att brotts-
lingarnes antal och i synnerhet återfallena i brott, det oak-
tadt, under vissa omständigheter aftagit utöfver all förväntan.
Hjälpen ingen annan invändning, så påstår man i sista stunden,
att Svenskarne äro af annan natur än andra menniskor. Och
verkligen ligger i detta påstående, till en viss, grad, mera
sanning, än man tror. Rällan härtill är den falska subordina-
tion, . som, inympades på. nationen under 15: de seklet. — Det
var länge blott en kastskillnad . -emellan adel och ofrälse, men
giftet har nu, liksom. hvarje annan osed - samhällets, böjder,
spridt sig till den lägsta koja. Man behöfver ej lefva länge
bland folket för att vinna: bekräftelse härpå. Torparen an-
ser sig för mera än drängen och baekstugusittaren, bonden
än torparen; skattebonden. vill åtnjuta, mera anseende än kro-
noåboen , 0. s. v. skalan uppföre till de högsta platserna, allt
utan afseende på bildning och förädling eller på något inre
värde. Man må ej tro, att skillnaden är r öbetydlig mellan de
lägre klasserna; tvärtom, afsöndringen är. större, ju längre ner
man kommer.
Hvar och en anser blott dem för sina likar , som tillhöra
samma klass, de öfriga betraktar han antingen som tjenare el-
ler, herrar; han: föll de förra, men hatar och afundas de
sednare.: Den svenska afundsjukan, som blifvit ett ordspråk,
bar sin rot i detta förbållande.
Lagarne bära öfverallt prägeln af denna falska suljordinas
tion, Då man i Missgernings-Balken på de festa ställen fin-
ner spö och fängelse vid vatten. och bröd alternativt ådömde
och: dermed Jemför, 5 Kap. 5 $., som: stadgar, att sednare straf-
fet må användas, ? ”der Domaren pröfvar att den brottsliges väl-
färd och. heder. genom annan: kroppsplikt spilles”, så finner
man lätt, att Domaren ej kunnat få tydligare föreskrift att
göra ålsnsnde till personen vid Domareembetets utöfning.
Det nya -förslaget uppträder mot hägge nyss skildrade
fördomar. Den anser straffets. ändamål hufvudsakligen vara att
förbättra, och ställer alla lika inför lagen. Resultatet af den
förra gruodsatsen är, att alla fysiskt affliktiva straff och alla
skamstraff; kyrkoplikt, halsjern, afbön m. m, äro afskaffade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
