Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXXIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [31] Förslag till Straffbalk. Stockh. 1844, — om verkställighet af fängelsestraff Ib. s. å. — Förslag till författning om nya Strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, jemte Underdånig Anmälan om Grundlagsförändringar och förslag dertill, ib. 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
emedan de e m mera T örottslibgens för-
bättring... SAT straffar lerne äro > Meh Ankt till endast 3, hem”
ligen: dödsstraff, fä igelse ’och böter. Här ka törligtvis ej
stöllet att ingå i undersökning om det Borgerliga straffets
nalur och ändamål Nr törde öndist höra erinra, att det ej
bar den ringaste gemenskap med Guds: straff; som väntar brötts=
lingen i en annan verld. Det sednare är en "vedergällning: för
allt, hvad ban brutit på Jorden. "Det förra kan ej våra så3
ty. i den händelsen skulle vi genom Gissling ’och pinande; ge-
nom att underkasta oss de åldra strängaste straff, kunna
S
ga vexlar på framtida sällhet i en annan verld.
Vi kunna ej tydligare antyda rätta nataren af’det Höga
liga straffet, än Om vi Säga, alt brott äro symptomer till mora=
Tisk sjuklighet, och strat det läkemedel, som användes att bota
den. Föräldravård. och uppföstran , folkskolor "och bildnings-
anstalter; äro del diet; som föreskrifves den” friske för alt bir
be ålla, ’öch slärka helsan.
"Om han ej följv dieten. Meörendels’ återfaller det i DT Omher di
ler mindre grad på Samhället. RA Rs ES 2
Är detta sannt,” och vi äro ö öfrörtygade don Så ’beböf.
ver man ej bråka sin hjärna” med "alt söka filosofiskt: 5
cera statens stråftrält... Den. förvandlar sig till "en pligt;’
skyldighet. Derigenom” blifva och idödStråff’ och lifstidsföngelsé
förkasteliga, ty JE innebära, att menniskan förklarar "sin nästa
för oförbätterlig och evigt fördömlig, någonting, Kvartill hon
ej här rätt. i Bibehålläs dess straff, så visar det blott, att det
gifves. moraliska sjukdomar, som samhället ej kan Hötar "att
dess Tläkårekonst ej är herre öfver sjukdomen.
Di dödsstraffet” sålunda endast kan försvaras såsom hehöf”
ligt a afskräcka från brott, och böter i; sjelfva verket blött
äro ett Palliativ i brist på annat lämpligare” straffbot för! min=
dre. förseelser, samt om de hafva någon” verkan på bröottslin-
gen, denna ver rkan ej kan våra annat än ’afskräckande;’ så åter-
står endast "fängelse såsom ett straff; >ämnadt ätt förbättra.
Man har länge (Visar och tvistar ännu öm "sättet, huru fängel-
set skall LEE för att bäst uppfylla” detta "ändamål. Striden
vänder” sig dock förnämligast omkring frågan, huruvida” fången
skall silta natt och dag eosam i sin cell; eller om gemensamt
arbete Om dägarne skall tillåtas. Det första förslaget aFrår
1852 byllade den sednare åsigten, men Tagberedningen har på
goda Skal frängått” den och till följd af de sista årens erfa-
renhet föredragit ’cellfängelse. Många imvändningar hafva: eined-
LD) od
förtid bIifvit: &jörda Atbämdt "Några anse det alltför : grymt
doch bårdt ”såmt’ anföra till stöd derför, ätt några cellfängar
blifvit ’Falha” Uck vansindiga, andra påstå det vara alltför mildt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
