Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXXIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [31] Förslag till Straffbalk. Stockh. 1844, — om verkställighet af fängelsestraff Ib. s. å. — Förslag till författning om nya Strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, jemte Underdånig Anmälan om Grundlagsförändringar och förslag dertill, ib. 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
isynnerhet för det lugna, stilla och allvarliga lynnet hos nord-
bon, som är van att i sysslolösbet bortsofva en stor del af de
långa vinteraftnarne.
Man bör likväl härvid ej glömma, att cellfängelset. är ett
menniskoverk och såsom sådant ej gör eller kan göra anspråk
på ofelbarhet eller fullkomlighet; att båda ryssnämada olägen-
heter och måhända äfven andra någon gång kunna inträffa,
utan att detta förutsätter systemets oduglighet. Han man visa,
att det bestående med samma fördelar medför mindre olägen-
heter, eller kan man föreslå någor annan straffart, deri dylika
fall ej inträffa, då, men ej förr, har man skäl att förkasta
cellfängelset. Vidare bör man ihågkomma, att cellfängelsets
försvarare aldrig påstått, det brettslingen genom sjelfva ens-
ligbeten förbättras. Hvad man dermed vill vinna och erfa-
renheten jemväl bekräftat, är endast att brottslingen ej blifver
genom straffet försämrad; och detta är fördel nog, om man
besinnar, hvilken plantskola för brottslingar våra närvarande
fängelser äre. : Gellfängelset gör endast förbättringen möjlig.
Om den iaträffar eller ej, beror på helt andra omständigheter.
Härtill fordras i första rummet, att religionens lärare med nit
och värma omfatta delta vigtiga värf, att vården och uppsig-
ten em fängelset anförtros åt en bildad och ädel man, som
genom frikestig aflöning kan oéh tillika vill egna hela" sitt Lf
åt denna verksamhet. Föreståndaren måste äfven till en viss
grad vara fri och oberoende i: sin verksamhet.
Äfven den enskilde medborgaren bör omfatta denna idé
med välvilja; han bör glömma all kast- och stånds-skillnad
och betrakta den brettslige, ej som en föraktad usling, som
endast förtjenar hat och afsky; utan som en fallen like och
broder, hvilkér genom upplysning kan förbättras. Sådant är
förhållandet t. ex.’i England. Der hafva bildat sig flera säll-
skaper med uteslutande syftemål att söka förbättra brottslin-
gar. Enskilda personer hafva deråt egnat hela sitt lif och upp-
offrat hela deras förmögenhet.
Vi befara dock af många skäl, att ingendera af nyssupp-
gifna vilkor för fångarnes förbättridg komma att på många år
uppfyllas i vårt land. Man får derföre ej allt för snart hos
oss vänta samma lyckliga resultäter af cellfängelsets införande,
som visat sig i andra länder.
Vi nämnde, att lagförslaget ställer alla medborgare ika
under lagen. Sålunda har det afskaffat alla privilegierade fo:
den ; belägger ej med skoningslösa och stränga straff sådaft
brott, som gemenligen begås af det lägre folket, den tillåte ZA
ej Domaren att välja emellan olika straff för så kallat bätt > -
Fars. VL | 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
