Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Wahlström, J. Olof Skötkonungs dop. Kritik af urkunderna och kronologisk bestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
både i anseende till ålder och pålitlighet, böra ega företräde
för de åberopade Isländska sagorna, hvilka endast tillfäl-
ligtvis beröra Christendomens införande i Sverige." De Is-
ländska källor, om hvilka här är fråga, äro för öfrigt af ett
värde, djupt underordnadt de mera berömda från denna sago-
rika ö; och ej ens det blindaste afguderi för Isländarne bör
vilja tilltrotsa dem företrädet framför våra inhemska uppgifter.
Sednast har Strinnholm till undersökning upptagit äm-
net. Han bekräftar Hallenbergs mening i afseende på Sigfrids-
Legendens trovärdighet; men visar tillika, att en del af Hal-
lenbergs slutsatser varit förhastade. Med instämmande i dessa
Strinnbolms grundade inkast mot Hallenberg, kunna vi dock
ej förena oss med Strinnbholms egen åsigt, utan, fullföljande
den väg, han till en del banat, är vår afsigt att gå ännu nå-
gra steg längre, för att, såsom vi hoppas, komma närmare
målet. :
På ett Sumka | tillfredsställande sätt har Strinnholm mot
Hallenberg visat omöjligheten af Olofs dop genom den En-
gelska Sigfrid redan 998; och, efter bekantskapen med
Strinnholms kritik, kan ingen rimligtvis låta Sigfrid från Eng-
land anlända till Sverige tidigare än år 1042"). - Men
efter denna upptäckt vågar Strinnbolm icke låta Sigfrid för-
rätta det omtvistade dopet, utan antager den Norska Sigurd
såsom dess verkställare. Stötestenar härvid förefinnas dock i
Strinnholms egen historia, och för öfrigt framstå andra be-
tänkligheter, som ej kunna afvisas. =
Allt för djerft anse vi det äfven vara alt med Strinn-
bolm, mat Adami tydliga vittnesbörd, låta Olofs och Sven
Tveskäggs förbund följa efter Svolderslaget. Ingen, mer än
+) Ännu ett skäl för detta påstående kan bemtas från den omstän-
digheten, att Sigfrids anförvandter och medbjelpare uppgifvas ha varit
Cluniacenser-munkar, i hvilket fall de ej gerna på 9090-talet kunde
hafva kommit till Sverige, om man betänker Clugny-kongregationens
sena uppkomst. Iallenberg låter dem likväl anlända före Ilarald Blå-
tands död. (Strinnholm sätter denna sednare till år 990 eller 991.
Petersen, Danm. Hist. i Hedenold II. 149, bestämmer den emellan
980 och 988. Wieselgren, Ny Smål. Beskr. I. 521, yrkar, att man
ej känner något om Ilarald efter år 975).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
