Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [40] Annales regum mauritanie - - - edidit Car. Joh. Tornberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öd4:
run, bibehöll sig till år 462 [1069; 70]. Redan: 50 år
förut hade en religiös reformator Abd- Allah ben-Jåsin
eppstått ibland: Berberstammarne inom Fesanska området, och
liksom öfverallt i orienten krig mot olika troende är en nöd-
vändig följd af förändtvingar i trosläran, så uppkommo snart
strider på lif och död emot de stammar, som ej hyllade Abd-
allåhs åsigter. Han såg sig inom kort i spetsen för en an-
senlig här af Murabiter (d.ä. gränsväktare liksom för tron;
så benämnas ännu ett slags" anachoreter i Afrika); såsom han
kallade sina anhängare, och betydliga ervöfringståg börjades.
Men det var dock först under den krvaftfölle Jusuf ben Tasch-
fin, som dynastien erhöll sin stora betydelse. Under sin långa
lefnad;, som varade ett helt seket; blef han berre öfver er
ofantlig landsträcka, byggde år AJA [1062] Marocco, och,
sedan kn kufvat landet ända till Gibraltars sund, gick han
öfver: detta och intog Spanien. Nu Snasknöts nsopas
öder för en lång tid med norra Afrikas och förf. blir ifrån
denna epoch på en gång sakrikare och vigtigare för medel-
tidens historia. Men så lysande än början hade varit af detta
fruktansvärda välde, så kortlifvadt blef det dock, och då
Jusufs söner saknade fadrens berrskare-talanger, föll redan
359 [1144, 5] Murabiternas tbron för en ny religiös fanatism,
som understöddes af samma inre fiender, hvilka i Orientens
historia" oupphörligt visa sig såsom de der undergräfva äfven
de mäktigaste riken: furstarnes veklighet och stammarnes in-
bördes tvister. = Så se vi i Spaniens historia, huru Araberna
dit medförde under beständiga inflyttningar det urgamla stam-
hatet: emellan Adnans och HKaktans afkomlingar. De olika
Berberstammarne , som tid efter annan: gingo öfver hafvet,
kunde lika litet sammansmältas och utsådde äfven å sin sida
öfverallt frön till missämja. Dertill kom, att Spaniens egna
innevånare, som öfvergingo till Islam, bildade liksom en egen
race, som, af de äkta Muslemin stämplade med: namnet Miu
wallid > (d. ä; nyfödd, nyomvänd, hvaraf Spanjorerna sedan
gjorde Malatto), möjligen kunde blifva ett helt med de asiati-
ska och afrikanska elementerna, och bidrogo i sin mån att
öka gäsningsämnena i landet. "Dessa olyckliga förhållanden,
som vida mera än de Christnas svärd, slutligen störtade Is-
åms välde i Europa, bidrogo ock hufvudsakligen att i’Afrika
ta de dynastier, som der bildades efter hvarandra, helst
tarne sjelfva snart öfverlemnade sig åt den yppighet, civili-
sationen erbjöd, och som alltid verkat Tikt gift på öknens söner.
I början af sjette seklet efter Hedjra började en man,
benämnd Muhammed ben-Tumert af Berberstammen Hargha ,
en af: det stora Mesmåda-folkets många grenar, att bland sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
