Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [42] Franska Revolutionens historia i sammandrag efter Thiers, af W. Tham; Napoleon, Konsulatets och Kejsardömets historia af Thiers, öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
och framkallar ett samhällsskick, som, under förändrade tids-
förhållanden, påminner om de gamla republikerna. Samtidigt
med den politiska utvecklingen bar den vetenskapliga bildnin-
gen tilltagit i omfång och rikedom. Historien har åter blifvit
konst, och man finner dess idkare ibland dem, som leda sta-
ternas öden. Det bör ock så vara, ty om den latinska satsen
”non schole, sed vite discimus” öfverallt bar sin tillämpning,
så gäller den dock företrädesvis om historiska studier, hvar-
före man finner den yppersta historiska litteratur hos de folk,
som lefvat ett fritt och rörligt samhällslif. Måhända, om man
kände personernas enskilda öden, skulle man finna att mången
man, som längtat till politisk handling, men af omständighe-
terna blifvit stängd derifrån, tagit sin tillflykt till historien,
och, då han ej sjelf fått deltaga i händelserna, sökt en ersält-
ning derför i beskrifningen öfver andras bedrifter. Å andra
sidan kan ingen bättre skildra verldshändelserna än den, som
som af egen erfarenhet vet, hvad det kostar att skapa dem.
En sådan politisk erfarenhet skärper blicken och förklarar myc-
ket, som den lärde i sin ensliga cell förgäfves studerar ur de
skrifna handlingarne allena.
Vi upprepa ännu en gång, att det är denna förening af
statsmannen och häfdatecknaren, som ger det största interes-
set åt Thiers’s historiska arbeten. Der framtränger öfverallt en
blick, som öfverskådar ej blott skrifna dokumenters samman-
hang, men äfven händelsernas eget. Det är lif, det är känsla
i framställningen. - Denna förtjenst beböfves ock, ty emot
sjelfva arbetets anläggning kunde åtskilligt invändas och opar-
tiskheten kan denna bistorieskrifvare visserligen icke räkna
bland sina dygder. Han är fransman och en revolutionens. man;
deruti ligger hans karakter. Hans historia är ett loftal öfver
franska revolutionen; denna stora verldshändelses vigt för Eu-
ropas framlid bar Thiers uppfattat, men icke alltid gjort rätt-
visa åt revolutionens vedersakare. Den store Pitts skugga
kunde hafva rätt att beklaga sig öfver den framställning, som
blifvit egnad åt hans förhållande till republiken. Thiers ser i
Pitt, i Englands storartade kamp för gammal ordning och rätt
emot revolutionens yrsel, blott fiendskap emot Frankrike. Men
fosterlandets ära hfvar framställningen på hvarje rad; dess
segrar firar han, och dess store män hafva funnit i hans skil-
dringar sina äreminnen. ÅA andra sidan är Thiers en alltför
klok verldsman och upplyst statsman, för att obetingadt gilla
mordscenerna och allt det politiska vansinne, som under fri-
hetens missbrukade namn förskaffade sig ett fritt spelrum. Men
vid skildringen af dessa revolutionens blodsynder framträder
åter fransmannens patriolism samt revolutionsmannens enthu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
