Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [42] Franska Revolutionens historia i sammandrag efter Thiers, af W. Tham; Napoleon, Konsulatets och Kejsardömets historia af Thiers, öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H25
siasm och hejda fördömelsens öfvermåtlt. Robespierre och i
synnerhet Danton njuta rättvisa; de tecknas ej såsom vilddjur,
ej heller såsom. mensklighetens hjeltar, men helt enkelt såsom ’
menniskor: i detta fall är Thiers opartisk. Någon djupare
psychologisk analys, t..ex. af sådana föleles len. som desse
mäns- uppträdande, skulle mången önska, men Thiers är för
mycket objektiv bistorieskrifvare för att inlåla sig deri.
Vi nämnde, att något kunde vara att invända emot arbe-
bets anläggning i det hela. Vi måste redogöra för detta på-
stående. Det innefattar en anmärkning, som träffar tvenne o-
lika saker, arbetets innehåll och framställningens plan. Hvad
det förra beträffar, så kunde sägas, att det icke uttömmer sitt
ämne. Revolutionens yttre skick; dess uppror emot den be-
stående ordningen, dess rättmätiga, men öfver all sans och
måtta utsväfvande protest emot det gamla förderfvet, dess krig
med både segrar och nederlag, allt detta bar Thiers Skildrdes
men rev lutiare rörelser inom Frankrikes inre förhållanden
har han förbigått eller blott lösligen behandlat. Hvilket fran-
ska kyrkans öde blef under republiken, huru förvaltningsfor-
merna bildades, huru handeln och alla näringar utvecklade sig
eller hvilket intrång de ledo under de revolutionära inflytel-
serna, allt detta bar Thiers blott ofullständigt framställt. Det
är på sin höjd den revolutionära rörelsens egen historia, men
icke historien om dess inflytelse på alla grenar af Frankrikes
statsinrättningar och folklif. ”Thiers’s bok må derföre ega sitt
värde, men den gör icke nya arbeten öfverflödiga, ej en gång
studerandet af dem som redan finnas. I formellt afseende skulle
vi önska att göra en anmärkning vid den kronologiska ordnin-
gen, som blifvit följd. Det som passerat samtidigt förtäljes i
ett sammanhang, hvaraf följer, att händelsernas tråd blifver
afklippt, för att lemna rum åt andra händelsers beskrifning,
som varit af er helt annan art, men inträffat vid samma tid.
Vi skulle tro, att den rätta ordningen vid bistorisk framställ-
ning är att följa sakernas sammanhang, så att hvarje händelse
med dess följder eller hvarje klass af händelser, eller, kanske
rättast, hvarje sida af ämnet framträder för sig. Den krono-
logiska ordningen blifver väl afbruten, men öfverblicken af det
hela måste blifva klarare, när den kan följa hvarje särskild
del af ämnet genom dess utvecklingar, än om den på en gång
måste betrakta flera, helt olika sferer af mensklig verksamhet.
Tror man att denna method alltför mycket belordint ensidig-
het, så kan den till en viss grad förenas med den andra eller
synkronistiska.. Det sker genom ämnets afdelning i vissa kro-
nologiska perioder, inom hvilka ämnena behandlas bvart och
ett för sig. Detta har icke skett af Thiers, och det må vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
