Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [45] Om Sveriges Läroverk, af Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5308
rigtning.” Ty ”å- den ena sidan voro vetenskaperna den tiden
sammanknutna; de hade då ännu icke utgrenat sig till en mång-
fald, som intet enda hufvud kan falla eller bevara. Å den
Spelen sidan voro då fordringarna på grundlig allmän lärdom
hos dem, åt hvilka vården Ke hela samhällets bögre angelägen-
heter skulle anförtros, större än de nuvarande, bestämda af
den nyare tidens lynne och de begrepp om Statens väsende,
som det alstrat. En Embetsman, som skulle anses vara sitt
kall vuxen, måsta då äga hrnskaper af samma art, om icke
till lika mått, som Professorns. Nu deremot skattas sådan
allmän hird om hos Embetsmän ringa, emedan Staten ej mera
betraktas såsom ett organiskt helt. hvars delar, för att har-
moniskt samverka, -måste genomträngas af en gemensam inre
lifskraft,. utan såsom en mechanisk bopfogning af stycken, dem
en yttre nödvändighetskraft skall. drifva, hvart och ett till:sin
bestämda rörelse inom sin egen särskilda kult” o. s. v.
oo Då Förf. derpå upptager den andra faktiska frågan: ”hu-
rudan denna organisations lif och verkningar äro”, fäster han
sig först vid folkbildningen och antager, att denna i det hela
betraktadt står hos oss högre, än bos andra nationer; hyvar-
till han uppsöker orsaken — näst den svenska allmogens ur-
åldriga frihet — i den bhusliga barnauppfostringen «och den pre-
sterliga religionsundervisningen. Härvid stödjer Förf. sig huf-
vudsakligen på den närmare kännedom, som han baft tillfälle
bereda sig af allmogen i Dalarne — under en flerårig förvalt-
ning af denna provins — hvilken allmoges ljusa, praktiska för-
stånd och bildning: bän tecknar; och i afseende på förmågan
att läsa jemnför: med: allmogen i Skottland, der, enligt år
4818 anställd offentlig anddrsökning, bland en folborånge af
4,900.000 personer 30,000 barn funnos; som ieke kondé få
inträde 1-:948 offentliga Hockenelolor och 2,222 enskilda, och
derföre saknade all Supiesbrand under det i Dalarne bela den
folkmängd, som ej tillhör barnaåldern, med högst få undan-
tag; kim läsa: Förf dsar,häral slen slutsats, att ”folkmassor-
nas: bildning beror mindre på yttre scholinrätltningar, än på
det allmänna lifvets inre kraft. Annu må det Svenska folket
med stolthet. känna sig mäktigt, att fortplanta inom sig själs-
förmögenheter och kunskaper, som hos andra folk måste med
konstlade medel utifrån inympas i hvarje slägte” (s. 25).
Rörande Elementarläroverket, eller ’Trivialskolor och Gymna-
sier, söker Förf. , (s. 26 ff.) i strid mot det inom Läroverkskomitén
af en och annan ledamot yttrade omdöme, ”att dessa, såsom fel-
aktigt inrättade, hafva råkat i förakt och i allmänhet endast
utgöra en tillflykt för fattigdomen och behofvet”, faktiskt, el-
ler af förhållandet af de vid denna tid, och tjugu år tidigare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
