Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [45] Om Sveriges Läroverk, af Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SA
KR Pet resultat, hvartill Förf. konimer; är således, att den
vönska folkbildningen må hädanefter förblifva sådan dén bhit-
tills varit, och fortgå i en organisk. tillvext; hvarvid han läg
ger högsta vigt på presterskapets så intellektuella som mora-
liska bildning:
Förf. vänder sig derifrån (sid..70 ff.) till Lavdomiekolatr
och de denna gjorda tillvitelser, och deraf framkallade reförm-
förslag. Hit hör först och främst fordran af enbet och med-
borgerlighet, eller en gemensam och likformig uppfostran
af alla medborgare. Bestridände möjligheten, ja! önskvärd-
heten af en dylik likforinighet i en ny-Europeisk stat; der
bildningen yppär sitt fria Hf i en ständig vexling af individäs
ella skepnader, fäster Förf. uppmärksamheten på den all-
mänhet, som utmärker Sveriges läroverk. — Lika seceptiskt
yttrar $ig Förf. om den fordrade tidsenligheten; eller omska:
pelsén af detta läroverk enligt tidens anda. Hvad är då
denna nya Allmakt, åt hvilken man fördrar idkeliga offer af
öfvertygelsens frilet? En välgörahtde gudomlighet eller ett
blindt öde? Jag vet det joke; men jag dyrkar ej någon tim-
lig Gud; jag hyllar icke den Österländska fåtatismen. Vill
dentia tidsanda detsamma, som Försynen af evighet, då går
det fram; men icke derföre, att han det bjuder. Vill han nå:
got annät, då möter det förr ellér sednaäre ett hämmande möt-
stånd.” I motsats mot denna till sin rigtning kosmopolitiska
tidsanda verka Sveriges uppfostringsanstalter - = deri öfverens-
stämmande med landets statsförfättning — att ”inom den nöd-
vändiga ordningen för alla folk-örganisationers utbildning; bes
gränsa den nyare tidens, endast under detta villkor välgörande
drift; att utvidga den menskliga Personlighetens begrepp.”
Dessa uppfostringsänstalter och derås framgång hvila ném-
ligen på den förutsättning — detta SN en lufvädgrundsats
i Hr Järtas pedagogiska theori — att "i all undervisning det
väsendtliga är att väcka och betning utbilda kraft”, eller
att ”dehna undervisning måste vara elementarisk i en dyna-
misk, icke i en ätomistisk mening; den bör utveckla själsför-
mögenheterna från deras grund, icke fylla späda hufvuden med
én mörja af olikartade vetenskapliga grundämnen.” — Härpå
grundar sig ock den stora betydelse, som språkstudier — en-
ligt Förf. — äga i vårt, liksom i hvarje ändamålsenligt under-
visningssystem: Alt denna betydelse ej kan nedsättas genom
"de moderna reformatörernas fördran af en ”eneyclopedisk bild-
ning af lexlärda sakkunskaper.” Förf. finner häri en anledning
att undersöka dels påståendet om de s. k. sakkunskapernas o-
föränderlighet, dels i allmänhet den uppdragna skarpa fördel-
ning af det menskliga vetandet i sakkunskaper och språks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
