Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [45] Om Sveriges Läroverk, af Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
ligt, att det analytiska och kritiska momentet i sin negaliva
rigtning får en underordnad betydelse. Der framställningen
utgår från stalsmannens totalåskådning af samhället i dess Kön:
krela lefvande skepnad och genom sekler fortgående historiska
utveckling, och densamma är genomträngd af den öfvertygelse,
att samhällsmedlemmen mindre bildas genom den formella full-
komligheten och likstämmigheten af dess läroanstalter än ge-
nom der samverkande inflytlelsen af det offentliga och enskilda
lifvet, af den religiösa och sedliga halt, som detta äger —
antager densamma lätt, i afseende på status quo, en oplimi-
stisk stämning, särdeles "som denna näres ej mindre genom
den mognare ålderns misstroende till obepröfvade förändringar,
än vår tids nogsamt ådagalagda oförmåga, att i någon rigtning
kunna organisera eller skapa något gediget och bestående, —
Så — för att tala om folkbildningen, denna våra samhällsför-
bättrares cheval de bataille — instämma vi fullkomligt med
Hr Järta deruti; att dennas befordran medelst ett på vexel-
undervisningsmethoden grundadt fullständigt och likformigt skol-
system, är icke hos oss påkallad af samma nödvändighet, som
i England; och att med de tekniska färdigheter och minnes-
lexor, som genom lankasteriiethodens mekanism säkrast inöf-
vas, ensamt är i afseende på sann själsbildning föga vun-
net. Men — detta oaktadt, synes det oss dock, såsom Förf,
vid bedömande af Kiköfligheten och önsklishulen af offentliga
folkskolor i värt land, alltför uteslutande lagt till grund sin
enskilda erfarenhet af folkets bildning, praktiska förstånd och
sinnesredbarhet i den provins, som varit åt hans vård anför-
trodd. Om i Dalarne, och till stor del af samma anledning i
Norrland, folkskolor icke äro af behofvet påkallade — bvilkas
allmännare inrättande i dessa provinser dessutom möter oöf-
vervinneliga lokala förhinder — så torde detta icke gälla om
Sveriges öfriga särdeles mera folkrika sydliga provinser. Ju
mera folklynnet och sederna sakna inre gedigenhet och bild-
ningskraft, och ju mera hotande farorna äro af en genom den
obehindrade jordafsöndringen, bränvinsfabrikationen o. 8. v. sti-
gande pauperism och sinnesslapphet, desto mindre umbär-
liga måste man anse dessa anstalter, som åsyfta en tidig
och vårdad utveckling af de krafter, som försynen nedlaggt i
menniskans bröst. I samma mån de deri anställda lärare i
allmänbet äro så danade, att 2 förstå silt kall, och selen a
ej mindre i de instituler, stå
under prestmäns ledning, än ; folkskolans den Jdvinde fe
gionsundervisningen utgör sjelfva spiritus rector, och för
rigt skolan står under den vårdande uppsigten af ett insi
fullt och nitiskt presterskap, torde man icke behöfva fru
FreEr, VIL 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
