Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [45] Om Sveriges Läroverk, af Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5348
förekomma inom skolan, meddela den mest grundliga och till-
förlitliga vetenskapliga undervisning, så att, så vidt denna un-
dervisning behörigen begagnas, den vid universitetet danade
lärarens -theoretiska bildning intet lemnar öfrigt att önska.
Hlart är äfven, att icke blott undervisningssättet, utan äfven
de medel, bhvarmedelst undervisningens och i allmänhet stu-
diernas frukter pröfvas, eller examensinrättningen bör vara så-
dan, att den, så vidt möjligt, förekommer planlöshet och o-
sammanhang i studierna, äfvensom ytlighet och charlataneri.
Likaledes torde vara obestridligt, att universitetet bör tillse,
det må nu ske genom särskilda, för ändamålet stiftade in-
stitutioner, eller på annat sätt, att sådana kunskapsarter, som
: utgöra för läroverket väsendtliga undervisningsämnen, men för-
utsätta, för att såsom sådane af den deri bildade kunna
besittas; en närmare och mera lefvande insigt, blifva föremål
för gemensamma praktiska, af vetenskapen Säsledda öfningar.
Bekant är, hvad i detta bänseende vid Tysklands äniverstöeter
blifvit gjordt för den högre lärareskickligheten. Men icke
nog härmed: man har äfven satt i fråga , huruvida icke uni-
versiteterna på ett ännu mera genomgripande sätt skulle kunna
verka för elementarläroverket genom egna kurser i uppfost-
ringsläran; -— och i den redan citerade afhandlingen har man
till och med på fullt allvar påyrkat inrättandet af en egen pe-
dagogisk lärostol. Vi neka ej att pedagogiken har en strängt
vetenskaplig sida, grundad på själsbildningens idé och veten-
skapernas organiska sammanhang; och att den, såsom sådan,
både kan och bör vara föremål för akademiskt föredrag. Men
vi frukta dock att vid universitetet kan en slik kurs svår-
ligen blifva så utförlig och så fruktbärande för elementar-
undervisningen, som vore af nöden — dels emedan den för-
måga, som erfordrades för att icke blott framställa uppfost-
ringsläran i allmänhet, utan i dess tillämpning på särskilda
lirodimen, är en högst sällsynt företeelse; dels emedan pe-
dagogiken, såsom uppfostringskonst eller en ”lärarnes veten-
skap”, svårligen kan praktiskt bebandlas eller utbildas till fullt
medvetande iller lefvande insigt hos läraren, utan att åtföl-
jas af öfning och en förts endå reflexion öfver sjelfva praxis.
Hvad vi sett af de vid Tysklands universiteter hållna och ut-
gifva kurser i uppfostringsläran, bar stärkt oss i denna öfver-
tygelse. De må vittna om än så mångsidiga filosofiska studier
och grundliga specialinsigter, så stadnar det dock vanligen
vid allmänna betraktelser, vid sväfvande föreskrifter, emellan
hvilka och den konkreta undervisningen ligger ett ouppfylldt
svalg. Det torde derföre endast vara i sammanhang med ett
skollärare- -seminarium, som dylika föreläsningar kunna blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
