- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
4

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

isynnerhet gick ut på ett beriktiga och nogare bestämma Alexan-
drinska Skolans uppgifter. Slutligen vandrade Astronomien
äfven, innan den åter uppblomstrade i Europa» öfver till de
Usbekska Tar tårerne, bland hvilka Ulugh-Bey, residerande
i Samarkand i början af i5:de seklet, genom sina tabeller och
sin stjernförteckning intager det första rummet bland Medel-
tidens Astronomer. Fots t på denna länga omväg hann Astro-
nomien slutligen till Europa, och den bibehåller ännu, till
minne af denna sin vistelse bland Araberna, en mängd veten-
skapliga termer, såsom Almicantharat, Azimuth, Almanack o. s. v.

Den Europeiska bildningen hade emellertid fått en ny
och egendomlig riktning genom Cbristendomen, hvars höga
lära och milda moral med framgång bekämpade dc råa sederna.
För naturens studium var dock den sedliga verldsåsigt, som lif-
vade de förste Cbristne, föga gynnsam. Menniskan, dess hel-
gelse och förbättring, Tar det högsta och yttersta ändamålét
med allt skapadt; naturen nedsjönk till ett i och för sig lik-
giltigt medel, förtjenande blott så till vida menniskans upp-
märksamhet, som dess kännedom var nödvändig för lifvets
Uppehälle och nödtorft. ”Det är icke”, säger Eusebius*),
Kyrkohistoriens fader, om naturvetenskaperna, ”af obekanskap,
utan af förakt, som vi hysa så ringa tankar om dessa ämnen,
och vända vårt sinne till högre föremål.” Dcrtill kom, att
Påfvarne, bildningens förste målsmän, allt under det de ta-
lade -om himmelen, såsom Libri uttrycker sig, började att
mer oek mer befatta sig med jordiska föremål, och då den
makt, hvartill tidsandan uppböjt dem, helt oeb hållet hvilade
tå -idéer, öfver hvilkas giltighet de ensamme förbehållit sig
att döma, så sökte de framför allt alt hindra all diskussion
och straffa tviflet. Kyrkans anathem förmådde likväl icke för-
hindra återbefcantskapen med forntidens litteratur **). Italienska
städernas ltffiga handelsrelationer med Orienten voro dcrtill

*) Enligt Snell, Newton und die mechanische Naturwissenschaft
p. 30. Detta förakt för naturen ocli dess studium återfinnes för öfr&gt
äfven i vår tids pietistiska sträfvanden.

Almagest öfversattes redan i I2:le seklet af Gerhard de Cfre-
mona. Den första Algebra utgafs 1202 af Leon. Fibonacci, handlande
fråu Pisa; han hade x Orienten förvärfvat sina kunskaper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free