Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det förnämsta medlet. Dessa förbindelser utvidgade äfven sä
småningom tidens geografiska kunskaper, på samma gång de
underhöllo en kärlek till äfventyr*) och vidt utseende företag,
som slutligen i nya verldens upptäckt genom Columbus**)
fana ett nytt falt for sina rastlösa sträfvanden. Återbekant-
tkapen med Alexandrinska skolans astronomiska arbeten förmådde
likväl icke besegra tidens böjelse för öfvertro och mysticism.
De i I2:te och 15:de seklen uppkomna universiteter hade alla
sina astrologer, men ingen — astronom. I Tyskland först
började med Peurbach och Regi o mon ton i medlet af
i3:de seklet en bättre sakernas ordning, och ett halft sekel
sednare uppträdde C o per ni eus såsom vetenskapens reforma-
tor. Copernici arbete, frukten af 23 års mödor och forsknin-
gar, utkom på hans vänners enträgna begäran år 11343 i Nürn-
berg under titel: Nicolai Copernici Torinensis de Revolutioni-
btts orbium coelestium libri sex. Först på sin dödsbädd emot-
tog han det första tryckta exemplaret af sitt odödliga verk.
Striden om jordens rörelse, dess runda form oeh dera andra
den tidens olösta problemer, väcker numera blott historiskt
intresse; och man har 6vårt att med full rättvisa uppskatta
fortjen sten hos den man, som först uppträdde tHl försvar för
namera så cukla sanningar. Denna förljenst var icke blott
Geometerns och Astronomens, utan äfven och isynnerhet tän-
karens och den fördomsfrie mannens. Den är att söka i den
intellektuella kraft, som fordrades för att lösslita sig från en
verldsåsigt, som slagit så djupa rötter i samtidens hela bild-
*) Ibland den tidens äfventyrare är isynnerhet Marco Polo märk-
värdig. Såsom stor Chans ambassadör genomströfvade han under 20
årt tid Asien i alla riktningar och återvände slutligen til! Venedig.
Tillfimgatagen i en strid med Genua, dikterade han i fängelset sina
reseifvesatyr : il MiUone. En annan flerodot, vann han hos sin samtid
«P trovärdighet, och först i vår tid har det skett honom full rättvisa.
**J Paul Toscanella, sin tids förste kosmograf, Columbi vän och
rådgifvare, var icke utan stort inflytande på detta företag. Emellertid
är att märka, att kvarken Toscanella eller Columbus egde riktiga be-
grepp om den gjorda upptäckten. Columbus sjelf dog med den öfver-
tygeûen, att de t land, han upptäckte, tillhörde den östra kusten af Asien,
hvars grënsor den tidens geografer, i anseende till felaktiga begrepp
M jordens storlek, utsträckte ända till kusten af Ncw-Foundland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
