Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ding, och som till sitt stöd kunde åberopa, ej blott astro-
nomernas eget vittnesbörd, utan äfven kyrkans höga auktori-
tet. Copernici system hade visserligen äfven flera hristfällig-
heter*). Sä, långt ifrån att hysa det ringaste tvifvel mot
riktigheten af de gamles fördom, att bimlakropparnes rörelse
nödvändigt måste vara cirkulär och uniform, sökte Copernicus
genom epicykler förklara den verkliga ojemnheten i deras rö-
relse, hvilken har sin grund i banornas ellipticitet. För att
bortskaffa äfven denna lemning af scholastiskt inflytande, for-
drades det ännu en revolution inom den observerande Astro-
nomien, och denna tillvägabragtes genom Tycho Brahe**)*
hvars noggranna observationer slutligen satte Kepler i stånd
att uppsöka planeternas verkliga rörelselagar.
Den nya läran vann blott småningom insteg bland den
tidens lärde, och framhållen för det mesta såsom blott en
hypolhe8, tjenlig att lägga till grund vid beräkningen af astro-
nomiska tabeller, väckte den äfven till att börja med föga
oro inom kyrkan, hvilken i striden mellan mathematisk och
theologisk visshet dessutom trodde sig starkt nog att behålla
segern. Likväl gafs det äfven under denna tidpunkt sinnen,
livilka mäktigt grepos af de utvidgade åsigter, den nya läran
öppnade öfver verldsalltet. Ibland dessa framstår i första rum-
met Gi ordan o Bruno ***). Med enthusiasm Copernici sy-
stem tillgifven, sökte denna oroliga ande att uppfatta och
*) Copernicus antog, utom den dagliga och årliga rörelsen hos jor-
den, äfven en tredje, för att förklara rotationsaxelns paralellism med
sig sjelf, men redan Rothman, Tycho Brahes samtida, visade obehöflig-
heten af detta antagande.
**) Född på Knudstorp i Skåne 1846. Understödd af Konung
Fredrik, uppbyggde han på ön Hven ett präktigt observatorium och ar-
betade der under 21 års tid. Vid Konung Fredrik’s död måste han
lem na Danmark och begaf sig till Kejsar Rudolf II, som gaf honom
ett observatorium i Prag. Här var det han först gjorde Keplers be-
kantskap. Tychos förtjenster om Astronomien äro många och stora,
isynnerhet genom den dittills exempellösa noggrannhet, han visste att
gifva sina observationer. Han dog hastigt år 1601.
***) Bränd i Rom såsom kättare år 1600. Dertill bidrog ej
blott hans astronomiska åsigter, utan äfven hans skrift mot Påfven:
Spaccio dclla Bes tia trion fante.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
