Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mtpliggt den nya verldsåsigtens elbitka betydelse, och af t
for deaumma finna ett filosofiskt uttryck. 1 sitt arbete, De
vutMmerabilihus mundis, söker ban bland annat visa, att hyarje
fustjerna vore en sol, i likhet med vår, omkretsad af planeter.
Vann nu det nya systemet blott delad t bifall bland ti-
<kos lärde och astronomer, så måste detta Ösnn mera vara
händelsen med den större allmänheten. De inre matkematiska
grunder, som talade för jordens rörelse, voro for densamma
oåtkomliga, da deremot den motsatta åsigten kunde för sig
åberopa de yttre sinnenas vittnesbörd. Ocb san q t är, att
”ingen dogmatism förmår att skingra någon slags vantro, utan
dertill fordras demonstratio empirica; den genom sinnligheten
bedragna sinnligheten måste genom en säker sinnlig erfarenhet
återföras.’’ Denna "demonstratio empirica” fattades ännu; den
gafs först af Gallilei, den egentliga skaparen af den moderna
na torforskningen. Upptäckterne af Jupiters månar, Veneris
faser, solens fläckar och rotation o. s. v. voro alla indirekta
bevis fôr jordens rörelse. Och då Gallilei*) med sin tub
vipplöste vintergatan i otaliga stjernor, genombröts för alltid
bimfahvaifvet — hittills ånsedt såsom en verklig ihålig sfer
— och ögat skådade första gången verldens omätlighet.
Stort och allmänt var det uppseende, dessa nya **) under
väckte inom hela den Christna verlden; framhållna tillika så-
som stöd för Copernici system, förfelade de icke att ådraga
sig kyrkans misshag. Dessntom hade Gallilei, allt ifrån sitt
första uppträdande^ med hela kraften af sitt snille ocb sin lå-
gande sanningskärlek bekämpat den scholastiska filosofiens lä-
ror; icke genom nya dogmer; utan genom fysiska experimenter.
I sitt nederlag vädjade filosofien till kyrkan, och denna för-
klarade nu läran om jordens rörelse stridande mot den heliga
skrift och belade hvarje uppträdande till dess försvar med m-
V) Gallilei konstruerade sin tub år 1609 ocb redan året derpå
förkunnade han i sin ”Nuncius Sidereus” de fleste af sina astronomiska
upptäckter.
**) Åtminstone för Europa. Enligt Libri, Histoire des sciences
mmtk. in Italie, «kola Araberna redan kännt solfläckarne; fifven skall en-
jjgj jamme förf. i Japanesernas stora Encyclopédie fVa-kuu-sau-sae-
Uom-ye Jupiter finnas afbildad ined trenne månar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
