Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terdikt*). Bet Ir bekant, huru Gallilei i sina namnkunniga dia-
loger ôm de tienne verldssystemema sökte kringgå detta be-
slut, och huru detta försök bragte honom i Inkvisitionens fön»
gelse **). Intet kunde dock numera hämma det Gopernicanska
systemets slutliga seger, och sjelfva dess motståndare ***) må-
ste på detsamma tillämpa skaldens ord:
Per damna, per caedes, ab ipso
Somit opes uni mumque ferro.
Samtidigt med Gallilei lefde och verkade en man, med honom
jemförlig i snille, fastän himmelsvidt olika i lynne och arbets-
sätt. Denne var Kepler, hvilken La Place kallar ”an de
ces hommes rares, que la nature donne de temps en temps
aux sciences, pour en faire éclore les grandes théories pré-
parées par les travaux de plusieurs siedes.”
Likasom Plato var Kepler helt och hållet genomträngd af
tron på verldens harmoniska anordning, och sökte derföre att
i tal- och rum-förhållanden för denna harmoni finna ett pas-
sande uttryck; men lian stödde sig dervid — och derigenom
tillhör han den moderna bildningen — på observationer och
kalkyl. I sitt första arbete, Mysterium Cosmographicum, trodde
han sig hafva funnit ett samband mellan de reguliera krop-
parne och planeternas distancer, men snart efter bekantskapen
med T-ycho Brahe togo hans forskningar en lyckligare rikt-
ning. Tycho’s noggranna observationer på planeten Mars lem-
nade honom dertill ett rikligt material, hvars begagnande snart
belönade honom med upptäckten af hans tvenne första rörelse-
*) Vid «amma tillfälle förböds af ven Copernici de revolutionibus
etc. ”donec corrigatnr.” Det var isynnerhet ett ställe, i hans dedika-
tion till Paul III, som väckte förargelse. Han säger sig nemligen för-
akta deras omdöme, ”qui cuin omnium Matkematum ignari sint, tarnen
de illis judicium sibi sumunt, propter aliquem loeum scripturæ, male
ad suuin propositum detortum.”
**) En stridskrift, il Saggiatore, som Gallilei utgaf mot Jesuiten
G rassi med anledning af IB 18 års trenne kometer, ådrog honom Je-
suiternas bittra kat. Denna omständighet skall isynnerhet bidragit till
de svåra förföljelser, han sedan undergick. Gallilei dog 1G42.
***) lliccioli. Almagestnm novum p. 102 enligt Whewells Ge-
schichte der ind, Wissenschaften, T. I. p. 413.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
