Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagtr: «It plemetbanorna -är o ellipser och att en planets ra-
(Hus vector öfuerfar lika stora areor pä samma tid*). Med
iem upptäckt forsvunno de bristfälligheter, som ännu vid-
l&dade det Coperoicanska systemet. Men ej nöjd härmed sökte
Kepler, hvars uppfattning af naturen silsom ett harmoniskt
bell gaf alla hans forskningar en bestämd riktning, att ut-
finna den lag, som förenade de olika planeterna med hvar-
andra. Vi hafva nämnt hans första misslyckade försök. Efter
otäiiga**) andra, dem han sjelf beskrifvit, fann ban slutligen
ain tredje lag, och den, som han sjelf sager, långt skönare
in han nfigonsin anat: omloppstidernas gvadrater förhålla sig
såsom medeUUstancernas kuber.
Med upptäckandet af planeternas rörelselagar var Keplers
mission ***) fulländad. Väl återstod ännu ett vigtigt steg —
nit harleda dessa lagar utur en gemensam princip, och en sädan
/oresväfvade ofta Keplers lifliga fantasi — men tiden dertill va*
ännu icke kommen. Den kom först med Newton, med hvars
odödliga upptäckt, den allmänna tyngdslagen, Astronomien er-
hdJl vetenskaplig sjelfständighet och fulländning. Här såsom
alltid, di en vigtig sanning bringas till klart medvetande i
tiden, framträdde den, förberedd genom en.Keplers, Gallilei,
Keplers tvenne första lagar innehållas i Lans arbete, De stella
Mortis, som utkom 1609; hans tredjè finnes i Harmoniee mundi, tryckt
ir 1G19. I sistnämnde arbete förekommer äfven en annan relation mel-
lan planeternas distancer, bekant vanligen såsom Bodc’s serie; den nem-
ligen, att ifrån Merkurius räknad t planeternas afstånd fördubblas, så
att jorden är på Veneris dubbla afstånd från Merkurius, Mars på tvä
ginger jordens o. s. v. Denna lag, hvilken man hittills icke lyckats att
förklara, kar emellertid visat sig såsom approximativt riktig, ocb gäller
Ifres för småplaneterna ocb den nyligen upptäckta le Verrier’s planet.
**) Sannt och skönt tillä’mpar Kepler på . detta sitt oaflåtliga sö-
kande efter en lag, hvars tillvaro han blott anade, Virgilii?
Malo me Galatea petit lasciva puella,
£t fngit ad salices et se ante videri cupit.
Keplers sista arbete var hans Astronomiska tabeller: Tabulæ
Begiomontan.ce. Han var född 1571, dog 1630 i Regensburg; sjelf
fbrfattmdc han sin grafskrift:
Bf ensus eram coelos, nunc terræ roetior umbras,
Bf ena coclestis erat, corporis umbra jaeet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
