Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [2] Hazelius, J. A. Om Läroverksfrågan med afseende på skriften: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfva klaga deröfver, att de läroverk, de i sio ungdom bivi-
stai, icke bibringat dem grundligare och fullständigare kun-
skaper, ock ibland bvilka några cgnat skolan sina bi sta ar
e\\er Iiim deltaga i dess värd. Och ville man fråga, hvari-
från denna sä allmänna, så djupt rotade öfvertygclse om sko-
laas brister härleder sig, så tro vi, att grunden derlill är att
söka dels i hågkomster ifrån deras ungdomsår’, som varit sko-
lans lärjungar, oeh nu vid mognad ålder säkrast af alla kunna
bedöma skolans dåvarande beskaffenhet, dels på föräldrars och
målsmäns nuvarande erfarenhet, då dessa af egna barns och
myndlingars underrättelser förnimma, att skolan ännu allmän-
neligeo och väsendlligen, på några få undantag när, är densam-
ma. Sådana vittnen, ibland hvilka vi med skäl räkna förfat-
taren till den skrift "om Läroverksfrågorna”, hvilken Ref. bär
vill anmäla till allmänhetens närmare kännedom, kunna icke af
någon opartisk jäfvas.
Författaren bar sjelf i yngre åren åtnjutit undervisning vid
någon af de gamla skolorna, och vet att bedöma den i jemfö-
rehe naed den, hans son erhållit vid Nya Elementarskolan. Han
bar onder ett mångårigt vistande i kufvudstaden varit i till-
fälle alt taga. kännedom om skolor med olika läromethoder
ock jemföra dem sinsemellan; kan bar studerat den stora Skol-
kommitténs betänkande, Skolrevisionernas berättelser och Lä-
roverksfrågans litteratur i öfrigt, och allt detta med blicken
ständigt fåstad på nu gällande Skolordning, nogsamt inseende,
hvilka de brister äro, som ifrån denna Skolordning icke kun-
na siskiljas, och bvilka, äfven med hennes bibehållande, skulle
kunna afhjelpas. Så vida det är Ref. kunnigt, gjorde allmän-
heten Förf:s första bekantskap i detta ämne för nära 4 år se-
dan, uti hans, den sista Skolre vision tillegnade, skrift ”om
Stadeniexamen samt Elementarläroverkets brister.” Denna upp-
uU gaf en anonym författare anledning att uppträda till den
pnli skolmethodens försvar i en afhandling ”om Svenska ele-
mentarläroverken och deras förbättring” (Stockholm, Norstedt
k Söner 1843), hvilken afhandliug har blifvit emottugen med
■yeket bifall, heprisad för grundlighet och ett humant skrif-
såU, och af den gamla skolmethodens förfäktare ansetts icke
blott för hittills o vederlagd, utan äfven snart sagdt för ove-
deiligglig. Att den blifvit så länge obesvarad, tillskrifver Ref.
en helt annan orsak, den nemligen, att den inuehåller föga
eller intet, som kräfver vederläggning. Den anonyme Förf.
klaner alltför litet hade den nya oeh den gamla skolmethoden
oek ännu mindre Svenska Läroverkens tillstånd, hvilka han,
aart sagdt, lem nar alldeles ur sigte. Han har i stället såsom
« annan Plato "de republica” låtit en utopisk skola föresväfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
