Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [2] Hazelius, J. A. Om Läroverksfrågan med afseende på skriften: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig och sedan fantiserat öfver uppfostran och undervisning och
åtskilliga dithörande änmen på ett vid första påseendet och
för den oerfarne rätt intagande sätt, och i det hela «å, att
äfven den erfarnaste och skarpsinnigaste dervid har föga annat
att anmärka, än att dessa fantasier icke allenast icke nu hafva
någon motsvarighet i verkligheten, vare sig inom eller atom vårt
fädernesland, utan att de icke heller någonsin skola kunna tilläm-
pas i någon skola i verlden på det sättet, som den anonyme
tänkt sig dem. Det enda, hvartill Ref. i afseende på denna
skrift kan lyckönska honom, är hans vackra stilistiska talang;
ty då han talar så väl öfver okända eller föga kända föremål,
huru mycket bättre skall han då’ icke lyckas, om han någon
gång författar något, som hör till hans egentliga, oss okända,
sfer? Huru har han deremot nu förfarit i sak? Då hans skrift
är polemisk — han strider nemligen för den gamla och emot den
nya skolmethoden — knnne vi belysa detta med följande liknel-
se. En stridsman uppträder i präktig rustning med blanka vapen,
hvilka han förcr med behag och lätthet, men, se! det verkliga
stridsfältet och stridsämnet är honom obekant. Han utsväf-
var i konstmässiga kringtumlingar, hvarvid ban kvarken träf-
far vänner eller fiender, gör vackra evolutioner, delar ut väl
måttade hugg i vädret, och, lyckligen återkommen ifrån en så-
dan strid, uppstämmer han segersånger. Det är just detta för-
farande, hvarom Förf. till närvarande skrift s. 2 yttrar: ”Förf.
har erhållit mycket beröm för sitt humana och behagliga skrif-
sätt, och jag förenar mig uti dessa loford. Men af ännu högre
Tärde anser jag det hafva varit, om stridssättet derjemte kun-
nat lika mycket lofordas. Detta kan nemligen i korthet be-
tecknas sålunda, att Förf. nästan allestädes i sin skrift fram-
ställer många förträffliga grundsatser, dem ingen kan eller vill
förneka, och säger: detta är gamla skolans system! sedan föl-
jer en lång lista med oförnuftigheter, dem ingen kan gilla»
och om hvilka säges: detta är nya skolans system!” För att
sedan ”ådagalägga, huru fjerran dessa framställningar äro ifrån
verkligheten”, har Förf. gjort sig mödan att granska innehållet
af sin vederparts skrift under vissa hufvudpunkter i form af
frågor, hvilka vi här intaga, för att, såvidt utrymmet tillåter,
dervid bifoga några korta anmärkningar.
1. ”Ligger uppfostrans idé till grund mera för det gamla
än det nya undervisningssätlet?”
2. ”Är uppfostran skolans mål?”
I) Inom familjen är uppfostran hufvndsak och undervis-
ningen denna underordnad; i skolan är förhållandet annorlunda,
icke så egentligen derföre, att det hör, utan derfÖre att det
icke kan vara på annat sätt. Skolan kan nemligen icke ome-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
