Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [2] Hazelius, J. A. Om Läroverksfrågan med afseende på skriften: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. ”Hafva de skilda fasla klasserna eu fördelaktigare mo-
ralisk verkan, än de förenade rörliga klasserna?1’
8. ”Vårdas de olika anlagen bättre genom den samtidiga
(ofria) årsflyttningen, än genom den oliklidiga (fria) ämnes-
flyttningen?”
9. ”Ar läsningen i slutna klasser mera lifvaude för lärare
och lärjungar, än läsningen i rörliga klasser?”
10. ”Är olika förmågors sammanställning en fördel för
undervisningen?”
If. ”Âro de kunskapsprof, som i den gamla skolan an-
ställas , tillräckliga?”
Alla dessa punkter äro väl egnade att pröfva klass-syste-
mets balt och att tvinga dess anhängare att erkänna dermed
förenade brister ocb svårigheter. Den anonyme bar vågat me-
ra, än någon ärlig skolman hittills, då han öfver dessa punk-
ter yttrat sig så, som skulle den gamla skolan vara ett ideal,
som hvarken nu har, ej heller någonsin kan fä några brister»
Man beböfver blott bibehålla klass-systemet, och skolans idé är
i sin absoluta fullkomlighet realiserad både för närvarande och
för alla kommande tider. Nu synes väl ett sådant påståender
så orimligt i alla förnuftiges ögon, genom sin öfverdrift ve-
derlägga sig sjelft. Men då det oaktadt mången jubilerat der-
öfver, såsom skulle derigenom all tänkbar förträfflighet vindi-
ceras åt den gamla skolan, så gjorde Förf. väl att i betydlig
mån dämpa de jubilerandes fröjderop. Förf. ådagalägger
5) Att ”den gamla skolan enligt 1571 års Skolordning är
till sina grunddrag lika den nya skolan.” Den hade ämnes-
läsning, öfverläsning få skolrummet och vexelundervisning^
”Först 1649 års Skolordning åtskiljer och tillslutev klasserna,
emedan skolrummen blefvo för små att rymma lärjungarnes
tillvexande antal.” — Också lärer ett och annat af våra äldre
skolhus bära märke deraf, att de först i sednare tider blifvit
afbalkade i flera smårum.
4) Så vida den anonyme med ”direkt” undervisning menar
muntlig, vet hvar och en, alt denna ulan svårighet kan med-
delas åt en, och äfven ät flere, som stå på samma kunskaps-
grad. Denna likhet är inom samma lexlag i den nya skolan,
så stor, att bela lexlaget i samma ämne läser i samma hok
gamma pensum inom samma kurs, men med frihet för hvarje
yngling att genast öfvergä till ett högre lexlag, så snart han
hinner framom sina kamrater. 1 den fasta klassen ”följas yng-
lingarne ofta åt blott till namnet”, kvarigenom den muntliga
undervisningen visserligen icke varder omöjlig, men dock för
många, som stå för mycket öfver eller under mängden, blifver
alldeles onyttig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
