Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [2] Hazelius, J. A. Om Läroverksfrågan med afseende på skriften: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snabbare och trögare skola på samma tid 1 ill rygga lägga sam-
ma vag. Man anförer såsom fordel, hvad icke blott hvarje
erfaren skolman, utan hvar och en, som har sundt först&nd,
måste anse för en olågenhet. Så långt afviker äfven den eljest
förnuftige ifrån Sanningen, då han föresatt sig att icke väga
Skäl och inotskål, utau först beslutar att bekräfta en sak, och
sedan framletar bevis. — 1 nya skolan får hvar och en fortgå
efter förmåga, och detta skulle vara en olägenhet! 1 den
gamla varder den svagare drifven ofta öfver sin förmåga, och
den bättre begåfvade uppehålles ända till ledsnad, ja, tills äf-
ven han varder trög och slö. Detta skulle vara en fördel !
Hviika absurditeter! Likväl har Förf. gjort sig mödan att äf-
ven här vederlägga sin motståndare, förmodligen af fruktan,
att tystnaden skulle tydas såsom samtycke.
9) Ingen opartisk kan dock i denna punkt ohetingadt med-
gtfva den ena sidan företräde framför den andra. Både den
gamla och nya skolmethoden kunna lätt urarta till slentrian, i
synnerhet om de drifvas till ytterlighet. Lemnas lärjungen för
myckel åt sig sjelf, så skall den nya skolans så mycket be-
prisade sjelfverksamhet lälteligen blifva en mekanisk minnes-
läsning. Skall i den gamla skolan läraren under 0, med privatlek-
tioner kanske 9, limmar dagligen oafbrutet förböra och för-
klara lexor, så räcker ingen uudervisningsförmåga till alt bi-
behålla ständig liflighet och uppmärksamhet. Lyckligtvis fin-
nes här en medelväg. Lärjungarne i den nyo skolan kunna
fördelas i ett så välberäknadt antal kretsar, att en flitig lära-
re hinner meddela sig åt alla; och tiden kan äfven inom den
slutna klassén så ooivexla emellan sjclfarbete och muntlig un-
dervisning, att en liflig läflan och uppmärksamhet ögonblick-
ligen tager alla deras krafter i anspråk. Likväl måste enligt
Förf:s bevisning medgifvas, att klass-systemet härutinnan med-
förer flere och större svårigheter, af bvilka många icke kunna
alldeles undvikas.
10) Ref. måste hänvisa till anmärkningen vid 9:de frågan
och anser derföre ganska naturligt, att Förf. här något litet
leker med sin motståndare och låter allmänheten roa sig på
hans bekostnad. Så, när den anonyme talar om den fördel-
aktiga vexelverkan emellan starkare och svagare förmågor, kan
väl något livar begripa, huru den starkare kan meddela den
svagare något af sitt goda, sin insigt och drift m. m. Men
huru skulle deuna sva ga res okunnighet eller tröghet kunna
verka fördelaktigt på den kunnigare och driftigare?
11) I denna fråga har Förf. icke nog tydligt skiljt emel-
lan hvad, som kan göras vid den gamla skolan, och hvad som
verkligen göres. Han synes nemligeu vilja antaga, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
