Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [2] Hazelius, J. A. Om Läroverksfrågan med afseende på skriften: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle vara en ifrån den gamla skolan oskiljaktig brist att icke
kanna utröna lärjungarnas kunskapsmål t. Att delta icke sker
oek icke kan ske vid de högtidliga årsexamina, är sannt, men
nog är det möjligt att anställa tillförlitlig pröfning äfven i
den gamla skolan, och sker ickc detta mångenstädes genom
de lid läseårets början anställda flyttuingsexamina? Det vore
ja ock en lätt sak att allestädes påbjuda dessa eller andra
fullt tillförlitliga kunskapsprof, ty svårigheten ligger icke i
profningens anställande, utan i tillämpningen, uti hvilken full-
ständig rättvisa är omöjlig. Hvilket äfven Förf. ovedersägligen
ådagalagt.
Sedan Ref. i sammanhang vidrört de frågor, som närmast
röra klass-systemet, skall han särskildt och korteligen genomgå
de öfriga.
12. fittn det lärosätt, som i våra skolor begagnas, få
namn af Sokratiskt? Då man känner, att Sokrates och Plato
ansägo kunskapen såsom en i menniskosjälen nedlagd och för-
dold gnista, hvilken igenom undervisning skulle bringas till
fall klarhet i medvetandet, så kan man lätt förstå, att det
eroiemaliskå i Sokrates9 läromethod gått ut derpå, att genom
frågor så leda lärjungen, att han likasom af sig sjelf skall
ßnnm sanningen. Detta kan man ock sluta af Platos dialoger,
hvilka synas inrättade efter Sokrates’ muntliga undervisning
såsom mönster. Man skulle måhända rättast kalla denna mc-
thod den erotematiskt-hcuristiska. ”Det är derföre”, säger Förf.,
"klart, att den Sokratiska methoden står högt öfver tvisten
om Öppna och slutna klasser, den är användbar vid all un-
dervisning, oskiljaktig från ingen; men den är lättare att an-
vända och bär rikare frukter, om åbörarne utgöra, såsom i
nya skolan, eu någorlunda likartad krets, än om de bilda olik-
artade kretsar, såsom den vanliga skolans klasser.”
13. ”De klassiska språken.” Tvisten om de klassiska språ-
kens uteslutande förträfflighet såsom bildningsmedel har under
•er än ett fjerdedels sekel blifvit förd med mycken ifver,
olsn alt man kommit till något bestämdt resultat, !— ocb
hvarfore? Ref. erkänner, att försöket att vilja besvara deona
fråga ar förmätet, men kan dock icke undertrycka den före-
ställning, som vid genomögnandet af några af de . förnämsta
stridsskrifterna trugat sig pä honom, alt man fört denna strid
utom pedagogikens område. De skäl, som af de gamla språk-
studiernas försvarare anföras, synas vara dels sådana, som a)
tala för språkstudier i allmänhet, t. ex. då det heter: ,”de
hafva på själskrafterrnas utbildning fullkomligt enahanda in-
tytelse, som gymnastikens på kroppen” m. m. — b) som gälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
